Miljö.

2021-05-04 08:50
  • Sveaskogs avverkningar i Muonio drabbar renskötarna i området då markerna som är nödvändiga för renskötsel krymper och renarnas beteende påverkas negativt.  Bild: Rasmus Törnqvist/Greenpeace
    Sveaskogs avverkningar i Muonio drabbar renskötarna i området då markerna som är nödvändiga för renskötsel krymper och renarnas beteende påverkas negativt. 
  • Bild: Rasmus Törnqvist/Greenpeace
  • Bild: Rasmus Törnqvist/Greenpeace
  • En majoritet av de skogar som Sveaskog vill avverka har höga naturvärden.
    En majoritet av de skogar som Sveaskog vill avverka har höga naturvärden.
Puffetikett
Dagens ETC

Nu kräver samebyn att skövlingen stoppas

För Muonio sameby och deras renar handlar bevarandet av gammelskogen om liv och död. När statliga Sveaskog skövlar naturskog i området försvinner centrala delar av renbetet. Nu kräver Muonio sameby och Greenpeace att avverkningen upphör till dess att en fungerande dialog har upprättats mellan samebyn och skogsbolaget.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

– För oss i Muonio sameby utgör Sveaskogs avverkningar en total katastrof. De senaste två åren har Sveaskog avbrutit alla samråd med oss och sedan huggit ned all skog som vi vädjat om att de inte skulle avverka. Om avverkningarna fortsätter blir det slutet för all renskötsel i området, säger Katarina Sevä, renskötare och styrelseledamot i Muonio sameby.

Muonio sameby ligger högt upp i östra Norrbotten och har sina betesmarker i Pajala kommun. Här har befolkningen bedrivit en skogssamisk renskötsel under flera hundra år. Men de senaste åren vittnar byns företrädare om hur Svea­skog har kalhuggit många av de sista gamla skogarna som är livsviktiga både för renarna och samebyns överlevnad.

Magrare renar

Enligt renskötarna i Muonio har den omfattande skogsavverkningen krympt markerna som är nödvändiga för renskötsel. De har sett hur renarna påverkats negativt; bland annat att hornen blivit sämre och medel­vikten hos slaktrenen har minskat. Man har också noterat förändrat beteende hos djuren.

Muonios företrädare säger att de har haft samråd med Svea­skog sedan decennier tillbaka, men att skogsbolaget nu abrupt och utan förklaring har sagt upp den kontakten. Enligt dem har byn också påtalat för Sveaskog att samråden bör återinföras, men utan att få gehör.

Med bakgrund i det här krävde nyligen Muonio sameby, tillsammans med miljöorganisationen Greenpeace, att regeringen ändrar direktiven till Sveaskog och att ett absolut minimum är att det finns ett samråd. Fram tills dess kräver de att alla slutavverkningar i ­Muonio stoppas – något de bland annat framfört i en debattartikel i SvD nyligen.

Förnekar att samråd sagts upp

I en debattreplik förnekar Sveaskogs vd Per Matses att samrådet har sagts upp. Han skriver att det är Skogsstyrelsens uppgift att säkerställa att ”lagstadgat samråd med rennäringen skett” innan de ger tillstånd, och att det är Sveaskog som ”enträget har sökt en dialog med Muonio”, vilket ledde till ett att ett dialogmöte genomfördes i september 2020. Det stämmer inte enligt Katarina Sevä.

–  Det är hemskt hur Per Matses vrider på sanningen. Det var vi som tog kontakt med Sveaskog efter att vi fått höra från Skogsstyrelsen att Sveaskog planerade att bygga vägar genom rengärdet. Skogsstyrelsen var också med på det mötet, och då var Sveaskog tvungna att backa, säger Katarina Sevä.

Kräver samråd

Nu medger Per Matses att det var samebyn som tog kontakt:

– Vi såg det som positivt att samebyn initierade kontakt med oss eftersom man tidigare uttryckt att man inte vill ha dialogmöten, skriver han i mejlsvar till Dagens ETC.

Katarina Sevä säger att samebyn vill ha samråd , inte vad Per Matses kallar ”dialog”, och hon anser att skill­naden är stor.

– Samråd betecknar något ömsesidigt, med målet att komma överens. Det kan vara svårt att få sin vilja igenom ändå, men vi har ändå lyckats att i alla fall skjuta upp avverkningar och skydda vissa särskilt viktiga områden genom samråd tidigare. Matses dialog sker helt på Sveaskogs premisser, säger Katarina Sevä.

Det håller inte Per Matses med om.

– Dialogmöten fyller funktionen av samråd i enlighet med Skogsvårdslagens krav.

”Kränkande”

En genomgång som miljö­organisationen Greenpeace gjort visar att en överväldigande majoritet av de skogar som Sveaskog vill avverka är gamla skogar med höga naturvärden. Det förnekar Per Matses.

– Sveaskog avverkar inte skog med höga naturvärden, skriver han.

Katarina Sevä säger att det inte är sant.

– I Muonio sameby kan vi med egna ögon se att det inte stämmer, eftersom flera av de gamla hänglavsskogar där våra förfäder skötte renar nu förvandlas till kalhyggen.

Det är kränkande att Matses sitter i Stockholm och påstår att han sitter på sanningen, säger hon.

I sin debattartikel i SvD skriver Per Matses att Skogsstyrelsen vid sin tillståndsbedömning ”säkerställer att inga skogar med höga naturvärden avverkas”.

– Det stämmer inte heller. Skogsstyrelsen gör inga
större kontroller av områdets naturvärden, säger Katarina Sevä.

”Höga naturvårdsambitioner”

Sveaskog har lämnat in totalt 101 avverkningsanmälningar för området kring Muonio sameby till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen uppger själva till Greenpeace att de endast gjort fältbesök på två av dessa områden, vilket enligt organisationen innebär att myndigheten inte vet vilka naturvärden som finns i området. Som svar på detta skriver Per Matses:

– Sveaskog har sektorsansvar som bland annat innefattar att vi ansvarar för att identifiera naturvärden på vår egen mark. Sveaskog har höga naturvårdsambitioner och gör alltid en noggrann planering för att lämna hänsyn där naturvärdena är höga.

”Ett lågvattenmärke”

Dima Litvinov, kampanjledare på Greenpeace, anser att Sveaskogs agerande i området kring Muonio sameby är ett lågvattenmärke för statens eget skogsbolag.

– Sverige har väldigt lite gammal, riktig skog kvar och de skogar som Sveaskog vill avverka tillhör Sveriges sista naturskogar. Sveaskog måste omedelbart avbryta avverkningarna – dessa skogar måste få stå, säger han.

Sveaskogs avverkning

Sveaskog har lämnat in totalt 101 avverkningsanmälningar för området kring Muonio sameby till Skogsstyrelsen. Dessa täcker en yta på nästan 2 000 hektar.

En genomgång gjord av Greenpeace visar att en överväldigande majoritet av skogarna som Sveaskog vill avverka är gamla skogar, med höga naturvärden som också är avgörande för renskötsel. Minst 40 av om­rådena består helt av kontinuitetsskog, där ingen kalavverkning skett. Nästan lika många består delvis av kontinuitetsskog.

Källa: Skogsstyrelsen och Greenpeace

Relaterade artiklar