I höstas trädde EU:s nya förordning om politisk reklam i kraft: Transparency and targeting of political advertising – TTPA.

Förordningen omfattar alla aktörer som tar fram, främjar, tillhandahåller eller sprider politisk reklam, däribland politiska partier, intresseorganisationer och företag. TTPA ställer skarpa krav på transparens, märkning och ansvar när politiska budskap sprids med betalda digitala annonser.

Väljarna ska veta vem som försöker påverka dem och hur de gör det.

När förordningen klubbades igenom valde Meta och Google att omedelbart stoppa all politisk annonsering inom EU på sina plattformar, eftersom de inte vill uppdatera sina plattformar så att de har den transparens som regleringen kräver.

Efter att förändringarna trädde i kraft har alla politiska partier och flera stora organisationer som tidigare köpte mycket spridning för politiska budskap därför helt slutat att köpa reklam på Facebook.

Detta har dock inte hindrat högerns egna tankesmedja Timbro att fortsätta pumpa ut pengar till Meta för att sprida politiskt material på Facebook – trots att politisk annonsering där alltså inte efterlever EU-förordningens krav på transparens och öppenhet.

Timbro är den enda tankesmedjan i Sverige som köper spridning på Meta idag, visar en genomgång som jag – ansvarig för digital marknadsföring på Dagens ETC – gjort.

Bland de annonser som den marknadstroende tankesmedjan Timbro rullat ut efter regleringen finns i stort sett endast opinionsmaterial, publicerat på den egenfinansierade sajten Smedjan. Den som beskrivs som ”en plattform för marknadsliberal opinionsbildning och borgerlig debatt”. 

Redaktionellt material är undantaget så väl TTPA-regleringen som Metas stopp för politiska annonser, ett kryphål som Timbro uppenbarligen valt att utnyttja. 

Problemet är bara att det inte är sajten Smedjan som är avsändare för annonserna, utan tankesmedjan Timbro och dess finansiär Stiftelsen fritt näringsliv. Varken Timbro eller Stiftelsen fritt näringsliv är redaktionella plattformar, utan politiska intresseorganisationer – som dessutom i sig finansierar Smedjan.

Därför gäller undantaget för redaktionellt innehåll inte dem.

Bland det sponsrade innehållet återfinns partsinlagor om allt från avregleringar och skattesänkningar till raljerande texter om sjukskrivningar från Skattebetalarnas förening, liksom argument för ett svenskt eurointräde.

Timbros Facebook-sida är vilseledande nog dessutom kategoriserad som "utbildning" – trots att man är en näringslivsfinansierad tankesmedja.

Timbro må avsky EU-regleringar, men det ger ingen frisedel att strunta i dem. När andra politiska aktörer rättar sig efter lagstiftningen, men en ensam, välfinansierad tankesmedja fortsätter som vanligt och kringgår reglerna, förskjuts spelplanen. Det är ett demokratiskt problem.