Jenny Bengtsson: Regeringen verkar ha glömt att facket existerar

Vid årsskiftet ska det bli hårdare tag mot fuskande företagare, enligt ett nytt förslag från regeringen. I propositionen föreslås en markant utvidgning av vad som kan föranleda näringsförbud. Personer som bedrivit organiserad brottslighet eller haft anknytning till sådana brottsupplägg ska kunna förbjudas att driva näringsverksamhet i upp till 15 år.

Men en avgörande del saknas.

På regeringens lista över de remissinstanser som uppdrogs att yttra sig om förslaget fanns såväl Företagarna som Småföretagarnas riksförbund, arbetsgivarorganisationerna SKR och Svensk Handel och näringslivets paraplyorganisation Svenskt Näringsliv. Ingen enda organisation för arbetstagare fanns med – vars arbetsgivare ju stundtals, dessvärre, är den grupp som borde få just näringsförbud.

Med runt 1,2 miljoner företag i Sverige i dag är det i det närmsta unikt att få näringsförbud. 

Årets pris i konsten att uttrycka påtaglig frustration på ett diplomatiskt sätt går till Landsorganisationen i Sverige, LO. Trots att regeringen uppenbarligen inte var intresserad av vad arbetstagarsidan tyckte, lämnade de ändå ett remissvar – med en syrlig inledning:

”Inledningsvis vill LO framföra att LO i framtiden måste finnas med på remisslistan när förslag har en koppling till arbetsmarknadsfrågor (...) Att bara vända sig till en av arbetsmarknadens parter, arbetsgivarorganisationer, och förbise den andra parten arbetstagarparten, är olyckligt”.

En arbetsgivare som använder sitt bolag eller sin verksamhet som brottsverktyg fuskar inte bara med skatter eller bidrag. Den fuskar också med grundläggande rättigheter för de anställda. LO tycker därför att regeringen borde gått ännu längre. Nämligen att näringsförbud också ska kunna föreläggas arbetsgivare som har allvarliga säkerhetsbrister i arbetsmiljön. LO:s förslag var att Arbetsmiljöverket skulle ges möjlighet att framställa yrkande om näringsförbud.

Med runt 1,2 miljoner företag i Sverige i dag är det i det närmsta unikt att få näringsförbud. Under 2024 omfattades strax under 900 personer av förbud. Arbetsmiljöbrott kan leda till näringsförbud, men antalet fällande domar är väldigt få i förhållande till antalet arbetsplatsolyckor och dödsfall i arbetet.

Vad LO pekade på i sitt svar omhändertogs inte med förklaringen att det inte kunde ”hanteras inom ramen för detta lagstiftningsärende”. Ett missat öppet mål. Förblindad av motviljan att lyssna på en facklig organisation missade man en möjlighet att komma till rätta med en betydande del av den återkommande brottsligheten på arbetsmarknaden.

Att låta människor arbeta under förhållanden som är så bristfälliga att arbetet behöver avbrytas med hänsyn till fara för liv och hälsa är brottsligt. Att sätta i system att utsätta människor för livsfara i arbetet för att kunna generera vinst är brottsligt. Trots det krävs det idag – och efter årsskiftet – omfattande skattefiffel, bidragsbrott, eller att någon dör i arbetet för att ett näringsförbud på några år ska kunna komma på tal.

I dag kan Arbetsmiljöverkets inspektörer besluta om förbud mot farligt arbete otaliga gånger mot samma bolag. Många företag sätter i system att genomföra olika arbeten snabbt och utan säkerhetsåtgärder med vetskapen om att risken att bli påkommen är låg. Den som väl blir påkommen betalar sina böter men utan att vinsten påverkats nämnvärt.

Den som har oturen att träffa på Arbetsmiljöverket flera gånger under en kortare tid sätter sitt bolag i konkurs och startar ett nytt. Och så börjar det om – och så verkar det vara planerat att fortsätta.