Kent Vilhelmsson: Miljoner nås av högerpropaganda när Svenskt Näringsliv struntar i EU-regler

I vintras kunde Dagens ETC berätta om hur den Svenskt Näringsliv-finansierade tankesmedjan Timbro utnyttjar ett kryphål i reglerna för att kunna köpa spridning för högerpropaganda på Metas plattformar.

I oktober infördes en EU-reglering, TTPA (Transparency and Targeting of Political Advertising), med syfte att öka transparensen kring politisk reklam. Istället för att anpassa sina system så att de följer lagstiftningen valde Meta – liksom Google – att stoppa den politiska annonseringen helt på sina plattformar.

Genom att låta den den Svenskt Näringslivs-finansierade opinionssajten Smedjan stå som avsändare för en rad politiska annonser har Timbro, som enda tankesmedja i Sverige, kunnat passera under Metas radar. Medier som är politiskt oberoende omfattas nämligen varken av TTPA-regleringen eller Metas eget stopp för politisk annonsering.

Men att en debattsajt som ägs och finansieras av en näringslivsfinansierad tankesmedja skulle vara opolitisk, och därmed undantas reglerna, kräver en ovanligt välvillig syn på verksamheten.

Medan politiska partier och de flesta andra tankesmedjor i stort sett upphört med annonsering på Meta, har Timbro genom kryphålet kunnat fortsätta pumpa ut annonser med debattartiklar om allt från matpriser och avregleringar till skattesänkningar och exploatering av naturresurser.

Nu följer Svenskt Näringsliv själva i samma spår.

När TTPA infördes i oktober tycks organisationen först ha stoppat sin annonsering tvärt på Facebook och Instagram. Men sedan april har man rullat ut ett 50-tal politiska kampanjer mot arbetstidsförkortning och mot avskaffandet av karensdagen.

Totalt har över 2,5 miljoner svenska användare nåtts av budskapen.

I annonserna varnas det bland annat för att ett avskaffande av karensdagen skulle kunna leda till västvärldens högsta sjukfrånvaro och att det saknas en halv miljon människor på arbetsmarknaden för att kunna genomföra en arbetstidsförkortning.

Högern går redan in i opinionsbildningen med betydligt större ekonomiska resurser än sina motståndare. Om samma aktörer dessutom systematiskt tillåts utnyttja kryphål och rakt av ignorera de regler som införts för att skapa öppenhet och transparens blir resultatet en ännu mer ojämn spelplan.

Till saken hör också att en inte obetydlig del av Svenskt Näringslivs finansiering kommer från medlemsavgifter från statliga, skattefinansierade bolag. Bara mellan 2021 och 2023 betalade sådana bolag in över 50 miljoner kronor till Svenskt Näringsliv, enligt en rapport från Tankesmedjan Tiden.

Svenskt Näringsliv har naturligtvis rätt att argumentera mot kortare arbetstid och mot avskaffandet av karensdagen, om dess medlemmar så önskar.

Men när man bedriver politiska kampanjer, med pengar som delvis kommer från skattebetalarna, borde kravet på att följa regelverket vara det absolut minsta man kan begära.