Lanseringen av det kinesiska bolaget Deepseeks starka AI-assistent har skakat om den amerikanska börsen och väcker reaktioner. Waleed Kallous, ett toppnamn inom AI-uveckling, sammanfattar den som “Fantastisk. Och partisk för Kina”. Hans slutsats är att branschen behöver undersöka partiskheten innan man bygger applikationer med den öppna källkoden, som vem som helst kan använda.
Många analytiker oroar sig för Kinas inflytande, som Wolfgang Hansson i Aftonbladet. Det första exemplet Hansson nämner är att Deepseek inte svarar på frågor om Himmelska Fridens Torg. När jag själv testar får jag först ett utförligt svar, som sedan försvinner och ersätts med ursäkten “sorry, that’s beyond my current scope”.
Hansson har rätt. Eller har han det?
Massakern vid Himmelska Fridens Torg utgör en specifik, historisk händelse som förtjänar att tas på allvar. Det ensidiga fokuset på Kina som diktatur skriver helt bort proteströrelsens kamp såväl som krav. Man uppmärksammar den stat som dödade, inte de som dödades. “Himmelska Fridens Torg” reduceras till en ahistorisk symbol för att Kina är dåligt, och används i värsta fall som ett slentrianargument för amerikansk dominans.
De protester som föregick massakern bestod av arbetare och progressiva studenter, med krav på bättre levnadsförhållanden, social rättvisa, ökade demokratiska rättigheter (såsom yttrande- och pressfrihet) och minskad korruption. I den största proteströrelse Kina upplevt organiserades återkommande massdemonstrationer, hungerstrejker och en stor ockupation med brett folkligt stöd. Organiseringen uppstod spontant, i klasser och vängrupper som diskuterade samhällsproblem. Något som vi skulle kunna lära oss och inspireras av här och nu, i västvärldens smärtsamma och förvirrande övergång från ny- till postliberalism.