Signe Krantz: AI-glasögon är en gåva för läskiga typer i baren

Han som sitter mittemot dig på tåget låter blicken vandra. Kanske med sådan där kombinerad tristess och nyfikenhet när man hittar på berättelser om främlingar. Vem är de, var kommer de ifrån och var är de på väg? De stilrena svarta Ray-Ban-glasögonen är vända mot dig men ögonen är riktade någon annanstans.

Sedan ser du en lysande LED-lampa högst uppe till vänster på bågarna.

Det betyder att han spelar in dig med sina AI-glasögon från Meta, företaget som äger Facebook och Instagram. De går att köpa i Sverige för några tusenlappar.

Var snygg, fråga AI när som helst. Var närvarande. Till exempel genom att tjuvfilma främlingar.

Vad ska du göra? Byta plats? Tänk om tåget är fullsatt. Det kan ta tid att hitta en tågvärd och du är inte säker på att det är emot reglerna att filma för privat bruk. Är du en person som skulle konfrontera en främmande man? Speciellt när han redan i princip har en kamera i ansiktet på dig.

Som om det inte var nog pratar Meta nu om att utrusta årets hetaste pryl med ansiktsigenkänning i realtid.

Århundradets julklapp för creeps på baren.

Det är lätt att se integritet och privatliv som förgångna ideal från en tid när företag inte visste allt om oss. Men när vi förlorat så mycket av rätten att lämnas ifred måste vi kämpa för varje hörn av våra liv som inte än tagits över av Silicon Valley.

I fjol tog Amazon bort möjligheten att hindra dem från att ladda upp inspelningar av din röst från deras smarta högtalare Echo. Google stämdes för att deras AI-assistent av misstag spelade in privata samtal – för att sedan erbjuda personlig reklam baserat på vad den hörde. Google gick med på en förlikning på 68 miljoner dollar hellre än att ta det till rätten. Genom CLOUD Act kan amerikanska myndigheter begära ut data som lagras utanför USA.

Känslig data läcker och missbrukas. Det är i princip en naturlag. 

Du vet alltså inte med säkerhet hur din data hanteras eller vem som också tittar på genom dina coola brillor. I värsta fall kan de bli en bakväg för Trumps underrättelsetjänst.

Framtiden för privat ansiktsigenkänning genom AI är oklar. Många amerikanska stater har lagar mot det. Teknologin kan falla inom ramen för hög eller oacceptabel risk i EU:s nya AI-förordning, men det är inte prövat än och tekniken finns redan på plats.

Vilket både Tidö-partierna och Socialdemokraterna vill sätta in i Sveriges egna övervakningskameror.

Meta vet själva att det är ett stort intrång på privatlivet. Men enligt New York Times ser de en öppning just nu. “Vi kommer lansera under en dynamisk politisk miljö där många civilsamhällesgrupper som vi kan anta kommer att attackera oss lär fokusera sina resurser på andra frågor”, ska det stå i ett internt dokument.

Det vill säga att många är för upptagna med att stoppa Trump från att montera ner USA:s demokrati för att mobilisera mot George Orwells mardröm.

Det är oklart om det finns en elegant politisk lösning. Lagstiftning är ett kraftfullt men trubbigt verktyg för att lösa komplexa problem. Men techbolag har visat med all önskvärd tydlighet att de föredrar att skynda snabbt och paja saker framför att självreglera sig. De modererar knappt sina plattformar utan hot om lagar och böter.

Våra politiker verkar mest se fördelar och konkurrenskraft med ny teknik. Fram till att de förstår tekniken de bäddat för får vi kanske jobba mer med lite hederlig skambeläggning.

För vad är det egentligen för creepfasoner att gå runt med en kamera fäst vid ansiktet?