Johan Jenny Ehrenberg: Vänstern kan frigöra sig genom att välja evig tillväxt

Det finns något sjukt med det sätt delar av röda och gröna rörelser diskuterar tillväxt. Även Miljöpartiet har svårt med frågan. I grunden handlar deras gemensamma kritik om det här: ”Det kan inte finnas en ständig tillväxt i en ändlig värld.” Men det är klart det kan. Tillväxt handlar i grunden om två komponenter. Energi och mänsklig kunskap. Och båda dessa finns det i praktiken ingen gräns för.

Så varför hamnar de så fel?

Jag menar att man resonerar utifrån den borgerliga nationalekonomin, som är en serie teorier om hur ekonomi fungerar som är djupt politiserad och skapar märkliga myter. En av dem är att man räknar tillväxt som pengar. Mer pengar betyder att vi haft mer tillväxt. Det är ju grundfalskt, BNP (som man mäter tillväxten med) är värdet av alla tjänster och varor som en nation skapar, men måttstocken säger absolut inget om vad vi gjort eller vad det är värt.

I BNP finns bland annat hela den gigantiska finansindustrin, det vill säga banker och alla liknande institutioner som börser och valutamarknader. Dessa jobbar ju i princip med luft, Börserna stiger när någon stoppar in nya miljarder i dem, det betyder mer avgifter, mer räntenetton, mer förändringar av försäkringar med mera men det har inget med att verklig tillväxt skapats, bara att casinot blivit större i omsättning (finansiella tjänster står för cirka fem procent av BNP).

Att diskutera tillväxten som något ändligt blir alltså knäppt när man diskuterar BNP. Eftersom den kan växa hur mycket som helst när den baseras på pengar.

Men när man kritiserar detta hamnar miljö- och vänsterkrafter lika fel. Man diskuterar istället att jorden är som ett gigantiskt äpple där vi äter bit för bit av den och till slut ätit upp alltför mycket.

Marken tar slut, metallerna tar slut, skogen tar slut.

Det här är en falsk bild. 

Råvaror är inte en brist för mänskligheten, det man ska kritisera är istället hur dessa material återvinns, hur vi odlar, hur vi gräver och självklart vad vi producerar.

Att kritisera den vanvettiga överproduktionen av billiga kläder från Kina betyder inte att man behöver bekämpa tillväxt. Eftersom dessa kläder görs av plast som görs av olja så är det istället en kritik av fossilindustrin som behövs. Att det snabbaste, smutsigaste modet växer beror på fossilindustrins behov av nya marknader nu när den som energi alltmer kommer att begränsas.

För några år sedan påstods att ”lithium är en bristvara” och därför skulle tillväxt via elbilar aldrig kunna bli verklighet. Litihium finns idag i enorma mängder men teknikutvecklingen har också gjort att man kan göra batterier utan både lithium, kobolt och andra sällsynta jordartsmetaller. Inte heller de är en bristvara, anledningen till att LKAB inte utvinner nya mineraler ur sin enorma resthög handlar mer om att det är dyrt. Det är inte brist som styr, det är den kortsiktiga vinstjakten som förstör.

Att säga att världen inte kan odla mat till alla är absurd med tanke på all mat som idag förstörs. Men ännu mer absurt när man vet att ny teknik idag gör mat utan jord och utan klimatutsläpp och till mycket lägre kostnad.

Tillväxt kan skapa förstörelse men det kan också skapa ”nerväxt”, det vill säga minskad förstörelse. Bästa exemplet är fortfarande att när vi slutar frakta olja, kol och gas över jorden i dessa megafartyg och alla tankbilar så kommer vi minska utsläppen med runt 50 procent eftersom hälften av alla stora transporter på jorden beror på att man fraktar olja, kol och gas. Vi får då tillväxt – ren energi – och nerväxt – mindre utsläpp.

Alla kampanjer mot ren energi, mot invandring, mot jämlikhet, mot miljöskydd och hållbarhet handlar ju om samma sak. 

Årets Nobelpris i kemi är för övrigt ett bra exempel. Det är ju redan en produkt som svenska bönder utvecklar för att halvera energikostnaden för att torka spannmål, det är enorma pengar och utsläpp man sparar i ett fuktigt Sverige. I ökenområden kan den på samma sätt utvinna vatten ur torr luft och då odla där det förut var omöjligt.

När Tidö-gänget pratar om att öka tillväxten så blir kritiken meningslös om den bara säger ”nej till tillväxt” istället för att diskutera vilken tillväxt vi skapar. Det är en väldig skillnad mellan att ta fram en ny medicin mot cancer, jämfört med att ta fram en ny ingrediens för färggladare godis som skapar cancer. Båda kallas ”tillväxt”.

Mänskligheten har idag fantastiska möjligheter att kraftigt minska fattigdom, miljöförstörelse och förbättra hälsan. 

Genom att vi tämjt solenergin och skapat energilagren som behövs är tillväxten evig eftersom solen aldrig tar slut. (Ja, okej… om fem miljarder år blir det mörkt.)

Samtidigt pågår en högerkampanj som handlar om att skydda det smutsiga gamla systemet på alla plan. Att i det läget ta en fajt ”mot tillväxt” är som att ge bort makten 20 år framåt.

Alla kampanjer mot ren energi, mot invandring, mot jämlikhet, mot miljöskydd och hållbarhet handlar ju om samma sak. 

Rädda de privatiserade miljarderna som skapas av förstörelsen och smutsig energi.

Kommer de lyckas? Bara om vi virrar bort oss i allmän tillväxtkritik.

Så vad är tillväxt egentligen?

I en borgerlig värld är tillväxt mer pengar på konton, fler miljardärer, ännu mer energislöseri och ännu mer miljöförstörelse.

Vår berättelse måste vara något annat. 

Tillväxt är när livet blir bättre och enklare.

Vi kan ha en evig tillväxt, vi kommer bli fler, vi kommer bli klokare, vi kommer jobba mindre, vi kommer öka individernas frihet och vi kommer ha gratis energi från solen som bas för denna utveckling.

En bättre värld som vi kan se växa fram bredvid den förstörande som skrämmer oss så.

Tillväxt är inte problemet, det är tvärtom resultatet av hur vi löser problemet.