En dag drabbades Zeus, gudarnas konung i det antika Grekland, av en fruktansvärd huvudvärk. Han gick i timmar av och an och vrålade av smärta, så att hela himlavalvet ekade. Till slut hämtade smideskonstens gud, Hefaistos, sin hammare och slog upp ett hål i Zeus huvud. Fram ur huvudet sprang Athena, fullvuxen och helt stridsutrustad, med ett väldigt skrik.
Alla de klassiska antika gudarna har egendomliga ursprungshistorier. Dessa kom ofta ur äldre berättelser. Hur Athena hade hamnat inuti huvudet på Zeus är i myterna omstritt. Athenas eget prästerskap förkunnade att Zeus hade gjort hennes mor Metis gravid, men efter en spådom hade han blivit rädd för att bli dödad av en framtida son till Metis. För att undvika att några söner alls skulle bli till, hade Zeus därför gapat och svalt den gravida Metis hel.
Antikforskare har beskrivit denna egendomliga födelsemyt som ett desperat försök av de kvinnofientliga Athenaprästerna att bli av med de problem som skulle uppstå om hennes mor fick ingå i berättelsen. Ja, prästerskapet ville bli av med alla kvinnliga kopplingar till den gudinna de tjänade.
Inom nationalekonomisk teori förekommer en varelse, den ekonomiska människan/mannen, i sig lika mytisk som en antik gud. Denna varelse ser alltid endast till sitt eget ekonomiska bästa. År 1992 fick nationalekonomen Gary Becker Sveriges riksbanks pris i ekonomi till Alfred Nobels minne. En del av hans belönade forskning rör familjen och obetalt hemarbete i förhållande till den ekonomiska människan. Den som arbetar obetalt hemma ser ju inte till sitt eget ekonomiska bästa?
Förenklat säger Becker, som utgår från en traditionell, heterosexuell familj: När familjeförsörjaren kommer hem, trött efter dagens hårda kamp på arbetsmarknaden, så genomgår han en makalös förvandling. Hustruns och barnens ekonomiska behov och önskemål sammansmälter med hans egna till en helhet. Deras viljor får i honom lika stor vikt som hans egen. När han fattar beslut om hur pengar och tid ska fördelas inom familjen representerar han därför på bästa sätt alla familjemedlemmars intressen och värderingar. De behöver inte lägga sig i det hela. Han förvandlas från fullständigt konkurrensinriktad till fullständigt altruistisk, i varje fall när det gäller sin egen familj. När den här påhittade mannen går till arbetet nästa dag så är han åter separategoist.
Påhittemannen gör att våld i nära relationer, skilsmässor eller familjekonflikter blir obegripliga – vad skulle någon nu ha att bråka om? Han blir en mytgestalt, skapad av ett ekonomiforskande prästerskap som önskar hålla familjen utanför varje tendens till maktanalys eller feminism. Den ekonomiska teorins egoistiske marknadsaktör är räddad, med ett magiskt grepp som gör honom helt oegoistisk i privatlivet. Då utraderas också behovet av att analysera makt inom familjen. Kvinnan och barnen har i ekonomiskt hänseende slukats av mannen.
Detta är sagor. Både Athenamyten och den ekonomiska mannen har dock haft konkreta följder så att kvinnor och barn inte fått göra sina behov, tankar och drömmar hörda. Än mindre besluta om sina egna liv. Den allvetande mannen har beslutat åt alla.
En man, dömd för sexövergrepp, är idag president i USA. Han stoppar arbete för jämställdhet och inkludering, suddar ut decennier av kvalificerad datainsamling om levnadsvillkor för människor i fattigare delar av världen. Han begär att andra med makt ska göra detsamma, och omges av ett lydigt prästerskap. Världen rustar för krig som aldrig förr.
Zeus födde ur sitt huvud Athena, en kvinna. Och hon sprang fram fullvuxen och helt stridsutrustad, med ett väldigt skrik.
