Lotta Ilona Häyrynen: Ställ regeringen till svars för elprislögnerna

Det blev förra valets stora tema: de skyhöga elpriserna. Företagarna kallade dem för en ”tsunamivåg” över hela näringslivet. Hushållens elräkningar höjdes med tusentals kronor i månaden. I jämlikhetslandet Sverige slog prischockerna till extremt ojämlikt – högst elpriser i syd, lägst i norr. 

Här såg den dåvarande oppositionen sin chans att vinna val på något Moderaterna alltid velat ha: kärnkraft. Spaden skulle sättas i marken genast efter valdagen! Sverige skulle få hundra reaktorer och fort skulle det gå! Ebba Busch (KD) och Ulf Kristersson (M) hade det enkla svaret på frågan som plågade alla! Elpriserna hade hela tiden varit sossarnas fel! 

På fyra år hinner man glömma mycket. I dag vill ingen av regeringsföreträdarna kännas vid de stora löften som gavs. Särskilt inte nu, när priserna ökar och kärnkraften fortfarande mest är en hägring vid horisonten. 

Ebba Busch har gått så långt som att skylla sitt misslyckande som energiminister på Moderaterna och Sverigedemokraterna. I SVT:s ”30 minuter” menade hon att kärnkraftsarbetet fördyras betydligt eftersom det aldrig blev en energipolitisk överenskommelse med nuvarande opposition. Så låter riksdagens halaste ål. 

Regeringens vallöften var från första början uppblåsta, orealistiska och opportunistiska. Media misslyckades med att granska utspelen och frågan om vad som faktiskt låg bakom elprischocken och vad som faktiskt skulle kunna lösa den blev en fråga om åsikter. 

Nu, valåret 2026, står Sverige inför nästa prischock. Prognoser pekar på de högsta snittpriserna sedan 2022.

Samtidigt ökar priserna markant i norr. En kabel från norra Sverige till norra Finland har knutit ihop elmarknaden. Finlands högre elpriser driver upp de svenska när kylan biter, vinden står stilla och vattenkraften ger underskott. Knappast den jämlikhet väljarna var ute efter – visst, Skåne och Norrbotten betalar lika mycket, men det har inte blivit billigare för någondera. 

Som lök på laxen har effekttariffer införts i Sverige. Elbolaget Ellevio har till exempel höjt sin avgift med 200 procent, vilket resulterat i att elbilsägarna i Orust får köra någon annanstans för att ladda sina bilar.

Effekttariffer är ännu en komplicerad komponent som ska bidra till att prissätta elen i Sverige. Tanken är, som det brukar heta, att skapa ett mer “effektivt” system och få kunderna att anpassa sin elanvändning. Nu har ett antal forskare gått ut och varnat för systemet. Den har, om alls någon, liten påverkan på hur kunderna använder elen. Särskilt eftersom effekttariffen kan vara hög samtidigt som elpriset är lågt – det sistnämnda något som i regel brukar signalera för elkunder att förbruka mer el. 

Särskilt tydliga svar finns fortfarande inte att finna hos en samlad opposition – trots att elpriserna alltså var förra valets största fråga. Socialdemokraterna har någorlunda accepterat ny kärnkraft, även om det fortfarande är osäkert om kärnkraft faktiskt kan bidra till sänkta elpriser ens när den står klar. 

Få talar nämligen om att efterfrågan på el, och därmed elpriset, behöver vara tämligen högt för att kärnkraften ska löna sig för företagen som nu investerar i den. 

Så hög efterfrågan får man bara genom till exempel datacenter som ger kraft åt AI eller utvinning av kryptovalutor. Därför har techjättarna i Silicon Valley också hakat på bred kärnkraftsutbyggnad. Knappast heller något väljarna egentligen ville ha när de röstade för lägre elpriser för fyra år sedan.