Socialdemokraternas svar om fotbojorna är hårresande

När jag var sex år gammal tänkte jag mycket på millenieskiftet. Vid tidpunkten för min födelsedag det året kvarstod nämligen bara några månader av 1000-talet och eventuellt även av jordens existens. Millennium två, vad ska hända då? undrade Markoolio.

Det var spännande att tänka på en millenniekrasch, men det enda som gick sönder den natten var min glittriga boa. Så var mitt liv som sexåring: det präglades av de stora frågorna och de små problemen. Så ska ett liv för en sexåring se ut.

Men det vill Socialdemokraterna ändra på, verkar det som.

Partiledaren Magdalena Andersson och rättspolitiska talespersonen Teresa Carvalho står på en S-inramad scen i Stockholmsförorten Kärrtorp. De har kallat till pressträff för att presentera en nyhet, som kan sammanfattas ungefär så här: Tidöpartierna har varit helt okej repressiva. Men vi vill vara mer repressiva.

För att ”knäcka gängen” vill Socialdemokraterna vill bilda en tioårspakt med Moderaterna. Ja, partiet som infört visitationszoner, vistelseförbud och utökad övervakning. I en utredning föreslås nu att tidsgränsen för att hålla barn i förvar ska höjas – från 144 timmar till sex månader, och i vissa fall tolv månader.

I rapporteringen efteråt plockar TT upp att Socialdemokraterna vill ge Socialtjänsten möjlighet att förse barn från sex år med fotboja – vilket, tack och lov, leder till starka reaktioner i sociala medier. I allt mörker är detta, trots allt, ett litet ljus.

Reaktionerna får Teresa Carvalho att göra ett Facebookinlägg där hon skriver att förslaget av misstag kategoriserades under insatser för 6–12-åringar. Fotboja för sexåringar är inte vad vi vill ha, menar Carvalho.

Men när jag pratar med en av partiets pressekreterare får jag veta att det egentligen handlar om ett gammalt förslag, och att avståndstagandet från just sexårsgränsen inte betyder det man vill att det ska göra.

Carvalho skriver: ”Eftersom jag fått frågor om detta vill jag förtydliga att vårt förslag inte har en ålder, och jag kan inte se framför mig att socialtjänsten skulle sätta fotboja på 6-12-åringar. Och det är inte vad vi föreslår.”

Så vad föreslår S? Socialtjänsten kan i dagsläget inte ordinera fotboja, men i en utredning beställd av Tidöpartierna föreslås just fotboja som verktyg för Socialtjänsten – och då från 15 år och uppåt. Som alternativ till fängelsestraff råder också 15 år som gräns.

Socialdemokraterna säger att deras förslag ”inte har en ålder”, och har – av misstag eller inte – nämnt åldrar långt under 15. ”Det finns inte riktigt någon åldersgräns”, sa Carvalho när hon intervjuades av Aftonbladet förra hösten. Av allt att döma är man alltså okej med fotboja på tolvåringar, eller tioåringar, eller sexåringar.

Den här utvecklingen är inte ny. Helgens händelser bör snarare ses som spiken i kistan, eller i kistorna. Dels är det ett definitivt avsked till medmänsklighet, barns rättigheter och förebyggande arbete, dels är det ett besked om vilket regeringsalternativ S ser framför sig.

Vad gäller det senare råder inga tvivel om att Socialdemokraterna är helt ointresserade av att samarbeta med V och MP; av att driva rödgrön politik. V kan därmed lägga ner strategin ”visa sig regeringsdugligt”. Både V och MP bör lägga allt krut på att prata om vilket samhälle de vill ha, och visa att det finns ett bra mycket bättre alternativ än Socialdemokraternas sorgliga populism.

Nästa års sexåringar föddes 2020. Det är nyss; de är små, små barn. De ska börja förskoleklass, utforska världen, kanske insvepta i en glittrig boa. Deras tillvaro ska präglas av de stora frågorna och de små problemen. Fotbojor har ingenting där att göra.