Somar Al Naher: Snälla S, rädda mig från Johan Forssells utspel

Här kommer en vädjan till Socialdemokraterna: snälla, låt mig slippa skriva ännu en rad om Johan Forssell (M). Varje dag kommer han och regeringen med nya skruvade utspel.

Barn ska sättas i fängelse, vandel ska börja gälla retroaktivt för asylsökande, medborgarskap ska återkallas. Lägg därtill att Ebba Busch (KD) ständigt återkommer till islam, gärna och ofta. Liberalerna är också besatta av låta hårda mot invandrare, när de inte tramsar vidare med ordlekar på sin partiledares namn. Mohamsson blir Ordningsson och Borgligsson i partiets reklam.

Det här börjar bli ett arbetsmiljöproblem för oss ledarskribenter. Därför ber jag strategerna på Sveavägen 68 att steppa upp och ge oss lite variation i arbetsuppgifterna. Det hade varit kul att grotta ner sig i utspel från oppositionen. Listan på saker att förbättra är lång, i synnerhet för Socialdemokraterna som stoltserat med att vara ett arbetarparti. Antalet människor som lever under fattigdomsgränsen har fördubblats sedan 2021. I dag har nio procent av svenskarna inget jobb att gå till. Vi har den tredje högsta arbetslösheten i EU. Ändå pratar (S) knappt om arbetsmarknaden.

Saker som skulle göra direkt skillnad är att ge unga gratis tandvård upp till 24 år igen och riva upp sänkningen till 19 år som Tidöpartierna genomfört. Att återställa taket i högkostnadsskyddet inom vården som Kristdemokraterna höjde. Och att förbättra a-kassan där Liberalerna drivit igenom en modell där ersättningen trappas ned snabbare och tryggheten urholkas ju längre arbetslösheten pågår.

Jag lär prata med en vägg. För inte ens när Socialdemokraterna rullar ut en annonskampanj berättar de vad de vill. I stället handlar budskapet om Moderaterna. I en av annonserna som jag såg nyligen stod det:

"Så här sköter man inte Sverige:

Svantesson: Pengarna för nya reformer är slut.

Den 13 september har du ett val."

För det första lämnar det estetiska uttrycket en del att önska. Annonsen ser ut att vara hämtad från en powerpointpresentation hos en mellanchef. Men varför vill Socialdemokraterna prata om Sverige som om landet vore ett företag, en organisation, eller som om det handlade om hur någon sköter en handkassa i en idrottsförening?

Värst av allt är ändå att partiet fortfarande inte vill säga vad det ska göra med makten. Hur kan man köpa annonsplatser och bara berätta vad motståndaren har sagt i en intervju?

Hittills har jag trott att strategin från Sveavägen 68 gått ut på att begrava migrationsfrågan för att i stället prata vård och skola. Triangulering, som det kallas, går ut på att ta udden av motståndarens starkaste fråga. Man säger ja till motståndarens förslag och hoppas att konflikten ska självdö.

Men nu börjar jag undra om det ens finns en plan överhuvudtaget. Tänk om Socialdemokraterna har varit så upptagna med att härma Tidö att de glömt bort sin egen politik?

Miljöpartiet och Vänsterpartiet glimrade till ett tag när båda gick starkt ut mot tonårsutvisningar och krokade arm med Centerpartiet. Strategin var mycket smart och effektiv, det vände hela den politiska debatten. Men i övrigt känns det lite sömnigt, man duttar på med mindre frågor men vågar inte ta ton i de stora. Så här kan vi inte ha det. Det är sju månader kvar till valet. Snälla oppositionen, rädda min arbetssituation.