Somar Al Naher: Orimligt att åka så billigt med Uber och Bolt

På lördag kommer många att gå ut på krogen. Alla hjärtans dag brukar fylla restaurangerna med nyförälskade par. Även singlar lär gå på hemmafester eller ta en öl i baren. I dessa minusgrader är det inte ovanligt att festare tar taxi hem.

Tyvärr verkar allt färre vilja betala fullt pris för att slippa stå och huttra vid en busshållplats i väntan på nattbussen. Samma människor som utan att blinka hostar upp hundratals kronor för vin och sprit, inträden och snygga kläder för tusenlappar, har plötsligt svårt att betala en chaufför ens vad fyra öl kostar.  Idag sker majoriteten av alla privatresor i storstäderna med appföretagen Uber och Bolt.

Konsumenter älskar att det är billigt men blundar för faktumet att de låga priserna bygger på pisslöner till chaufförerna.

Att det ser ut såhär beror på att taxichaufförerna får behålla löjligt lite av pengarna. Okej häng med nu. 

De flesta som kör via Uber och Bolt gör det genom ett åkeri. Enligt ett räkneexempel i Arbetet kan Bolt ta 25 procent av resans pris och Uber 25-40 procent. Därefter försvinner sex procent i moms. Av det som återstår tar åkeriet ofta en stor del, ibland uppemot 58 procent. Kvar till föraren blir då runt en tredjedel före skatt och landar nettot på drygt 40 kronor för en resa som tar ungefär en halvtimme.

Chaufförerna ska dessutom själva betala för försäkringar och bensin. Går bilen sönder, stannar jobbet. Dessutom får arbetarna inte betalt för resan tillbaka från en körning.

Flera förare som tidningen Arbetet pratat med berättar att de kör uppemot tolv timmars pass per dag men ändå bara får 12 000 kronor att leva på i månaden. Ingen av förarna som tidningen intervjuat kan leva på sitt arbete. Några har haft yrket sedan 1989 och ser hur hela branschen har påverkats av apparna.

Dessutom har den förare som blir sjuk svårt att få sjukpenning eller ersättning för vabb. Våra trygghetssystem bygger på att vi antingen har ett arbete eller är företagare med stabil inkomst. Chaufförerna faller mellan stolarna.

Samtidigt går det riktigt bra för männen i techbolagens topp som blir svinrika.

Om de här villkoren sprider sig kommer det att förändra villkoren även för oss andra.

Ubers medgrundare Travis Kalanick blev dollarmiljardär. Han var vd fram till år 2017 då han tvingades lämna efter avslöjanden om återkommande anklagelser om sexism, trakasserier och en giftig machokultur i bolaget.

Markus Villig, som grundade Bolt och är bolagets vd, blev miljardär innan han ens fyllt 30. År 2021 uppskattades hans förmögenhet till drygt tio miljarder kronor.

Det måste inte se ut så här. 

Forskaren Pontus Blüme, som också är utredare på Transportarbetareförbundet, menar att problemet går att lösa med tydligare lagar.

Idag kan plattformsföretag lägga arbetsgivaransvaret på mellanhänder, så kallade bulvanarbetsgivare, trots att behovet av arbetskraft är permanent. Egentligen strider det mot idén bakom uthyrningslagen, som är till för tillfälliga arbetstoppar, inte för att år efter år hyra in hela arbetsstyrkan.

Enligt Blüme finns det inget rimligt skäl till att företag ska få bygga sin verksamhet på att aldrig vara arbetsgivare. Skärpta regler skulle bryta upplägget med mellanhänder och göra det tydligt vem som faktiskt ansvarar för de som jobbar.

Du som vill hem snabbt efter en kväll på krogen kanske inte bryr dig. Men solidaritet handlar inte bara om andra arbetare, det handlar om hela arbetsmarknaden i slutändan. Om de här villkoren sprider sig kommer det att förändra villkoren även för oss andra.

Appföretag som Uber och Bolt framställs gärna som moderna och nytänkande. Tugget är paketerat i Silicon Valley-språk.

Men slavliknande arbetsvillkor med noll trygghet för arbetare testade vi redan på 1800-talet. Det finns inget modernt med det.