Den vanliga brygden av förnekande och anekdotiska föreställningar. ”Det är dyblött under markytan, kan knappt köra traktorn upp i skogen”, vittnar användaren Crocodile hunter. Men bland dessa kritiker finns även en Erik Andersson. Han skriver:

”Nu passar de på att försöka vända valvinden genom att klaga på vädret.”

Sedan räknar han upp temperaturnoteringar. 29 maj 1911 var det faktiskt 31,3 grader i Nora. 27 maj 1892 var det 31,5 grader i Göteborg.

”Inget nytt under solen!” triumferar Erik Andersson utifrån sitt hejdlöst tendentiösa, trendblinda statistikunderlag.

Han är inte vem som helst.

Han är moderat riksdagsledamot.

Alla partier dras med… speciella ledamöter. Det faktum att Erik Andersson gaggar loss i sociala medier behöver inte spegla tillkortakommanden hos hans parti.

Att han har sällskap av en annan ledamot är visserligen försvårande. Jan Ericson deltog nyligen på en konferens för klimatskeptiker, vilket han motiverade med: ”Jag tycker det är viktigt att lyssna på alla röster i klimatdebatten.”

Men inte heller det betyder att Moderaterna är ett uselt klimatparti.

Nu råkar det ändå falla sig så.

Moderaterna är verkligen ett uselt klimatparti.

”Klimathotet är på riktigt!” sa Ulf Kristersson när han i våras höll tal för studenterna på Handelshögskolan i Stockholm.

Han erkände att Moderaterna försummat frågan. (Det har han alldeles rätt i, den borgerliga regeringen närmade sig aldrig ens 0,3 procent av BNP i satsningar på klimat och miljö). Men nu skulle det minsann bli ändring.

”Klimatförändringarna är en av vår tids stora ödesfrågor. Att sänka de globala utsläppen är en nödvändighet”, svarar Moderaterna när Naturskyddsföreningen granskar samtliga partiers politik för miljö och klimat.

Partiet unnar sig grön retorik.

Problem är att den skaver mot otillräcklig politik.

Alla borde läsa rapporten från Naturskyddsföreningen. Resultatet är avslöjande, om nu någon fortsatt tror att Moderaterna faktiskt värderar klimatet som en av de stora ödesfrågorna, även efter att Ulf Kristersson gått in i dvala så fort den dykt upp i partiledardebatter, och efter att han avlagt ett heligt löfte att riva upp flygskatten (som ska ersättas av ”riktig miljöpolitik”).

Naturskyddsföreningen prövar 18 miljöförslag på partierna. Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställer sig bakom samtliga.

Liberalerna gillar 16 av förslagen. Socialdemokraterna ställer sig bakom tolv stycken. Moderaterna hamnar sist av de borgerliga partierna, till och med slaget av det patenterat fuskgröna Centerpartiet. Sämre är bara Sverigedemokraterna som mest vill bevara sina nationalromantiska öppna landskap.

Moderaterna är inte ett parti för den som bryr sig om klimat och miljö.

Nej till att införa restriktioner som gör att svenska exportkreditorgan inte får utfärda lån och garantier till fossila projekt.

Nej till att ändra reseavdraget så att det enbart utgår från avstånd och blir samma oavsett val av färdmedel.

Nej till att införa ett kompletterande klimatmål och styrmedel för att minska konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser.

Nej till att öka anslaget till skydd av värdefull natur för att kunna skydda fler skogar.

Nej till ett förbud mot mineralutvinning och prospektering i alla skyddade områden.

Nej till en skatt som blir högre ju farligare ett bekämpningsmedel är.

Nej till höjda miljöersättningar för lantbrukare som låter beta sina betesmarker.

Nej till att stärka skyddet i Sveriges marina skyddade områden och att öka andelen sådana områden till minst 20 procent.

Där har du facit för Moderaterna.

Klimatet havererar.

Läget är akut.

Det är vi många som förstår, över hela den politiska skalan.
Moderaternas ledning och riksdagsgrupp borde läsa vad Martin Hedberg, meteorolog, skriver om extremvärmen. Nämligen att sannolikheten för att det ska vara extremt varmt är ungefär 100 gånger så vanlig idag som på 1960-talet.

Klart att Ulf Kristersson har några förslag på klimat- och miljöområdet. Men han kan snart vara Sveriges statsminister.

Några spridda skurar duger inte. Den största ödesfrågan – vilken annan skulle kunna konkurrera? – behöver en fokuserad plan för att leda oss snabbaste vägen ut ur fossilberoendet. En sådan kommer inte att komma från honom.

Ulf Kristersson lånar sig till Norwegians spin om att en minimal skatt ligger bakom indragna linjer. Flygbolagets önskemål går före nästa generations framtid.

Det är inget olycksfall i arbetet.

Det är moderat politik.

Alla ska känna till vad som döljer sig bakom hans budskap om ett nyfunnet engagemang.