Jag vet, det jag skriver nu är en kamikaze-artikel. En anti-klicktext. Jag ska nämligen försöka diskutera ett av Sveriges stora maktcentra och en politisk högerkraft, och även om du är radikal och intresserad så vet jag att du kommer att börja flacka med blicken när jag skriver att det handlar om... Riksbanken.

Ärligt talat. Säg Riksbanken på en middagsbjudning och alla dina bordsgrannar kommer luta sig bort och börja prata väderlek.

Om du har svårt och somna en kväll kan du slå på Riksbankens senaste presskonferens och höra riksbankschef Ingves entoniga röst och så är du borta i en annan drömvärld inom några minuter.

Ändå är det så att Riksbanken idag påverkar din ekonomi, din lön och ditt boende mer än någon annan politisk kraft.

Riksbanken är en odemokratisk, expertstyrd institution som enväldigt genomför åtgärder utifrån en ekonomisk teori man är alltmer ensam om.

Riksbankens agerande gör idag några få än mer rika och dig lite fattigare.

Riksbanken påstår sig ha ett mål att skapa en stadig inflation på två procent. Varför vi behöver ha det och varför just två procent finns det ingen riktig förklaring till. Teoretiskt är en inflation bra eftersom den tvingar de som har pengar att använda dem. Hjulen ska snurra. Men Riksbanken är noga med att inflationen ska vara ”lagom”. Därför höjde Riksbanken under flera år räntan i Sverige med motiveringen ”snart kommer inflationen stiga brant”. Men det gjorde den ju inte. Då toksänktes istället räntan så att vi idag har -0,35 i ränta för banksystemet. Det är därför du får 0 procent i ränta på sparkonton och samtidigt betalar hög ränta på lån. Flera procent i ränta är jättevinster för dem som lånar ut när de själva har minusränta.

Problemet för Riksbanken är att verkligheten inte alls följt dess modell. Finanskrisen 2008 var utanför modellen. Oljeprisfallet var utanför modellen. Och de enorma stödpaketen från amerikanska riksbanken och ECB för att få igång ekonomin var utanför modellen. Den fantastiska digitala revolutionen är också utanför modellen och den nya energirevolutionen är utanför modellen... Ja, allt som händer är utanför modellen, det vill säga utanför den gigantiska ekonomiska låtsasvärld Riksbanken byggt upp för att fatta sina beslut.

Men Riksbanken tuffar på som om inget hade hänt.

För att tvinga fram en inflation som inte vill bli framtvingad har Riksbanken nu beslutat köpa ytterligare statsobligationer för totalt 200 miljarder kronor. Det är alltså pengar man skapar och sedan köper statens lån för. Tanken är att detta pengaskapande ska få banker att börja låna ut till företag som ska ordna fler anställda som ska få lön som ska handla som ska öka efterfrågan som ska skapa inflation som ska ...

Problemet är att det inte fungerar.

Det som händer är istället två saker.

Minusräntan innebär att bolånen kan fortsätta öka eftersom låg ränta gör att folk vågar köpa lägenheter som kostar mycket mer än de nånsin kan betala. Minusränta gör också och att folk tror att bostäderna ska stiga lite till. Riksbanken eldar på bankernas bostadsbubblor.

Investeringarna sjunker fortfarande i Sverige, de jättebilliga pengarna används inte av företag eller banker, det enda som stiger är tempot i bostadsrallyt och börsrallyt.

Men stödköp och minusränta innebär också att den svenska kronan pressas ner. Just nu pågår ett race mellan världsvalutorna där dollar, euro, yen med flera valutor slåss om vilken som kan vara billigast. Billig valuta ska ge mer export tänker alla.

Sverige är ett av de länder som har riktigt stort exportöverskott (liksom Tyskland). Landet säljer för mer än det köper. Då borde kronan stiga i värde, men eftersom Riksbanken vill ha inflation så försöker man pressa ner den. Vinnare blir kapitalägare och exportföretag, förlorare du som köper importerade varor.

Riksbanken har helt enkelt ändrat Sveriges politik i valutafrågan. Sverige införde en flytande valuta 1992, men på senare år har Riksbanken ogillat den. Utan några som helst demokratiska beslut har Riksbanken pressat valutan så att den följer med eurons och dollarns fall.

Bakom inflationsmålet finns alltså en helt annan, mycket mäktigare fråga. Valutan.

Jag har inget emot att Riksbanken ”trycker nya pengar” genom att köpa statens lån. Staten finansierar då sig själv. Idag är det bra och borde ske i mycket större utsträckning. Men om det ska vara någon poäng med detta måste staten också expandera. Staten ska skapa lån som gör att vi bygger skolor, järnvägar, investerar, utbildar och forskar ... När staten inte gör det (eftersom S+MP styr med ”krona för krona”-budgetar), så blir Riksbankens stimulans bara ökad spekulation.

Och DÄR är pudelns kärna.

Vi har en oberoende riksbank som agerar utifrån en modell när den i själva verket borde styras demokratiskt. Riksdag och regering måste kunna styra politiken. Gillar vi inte den kan vi rösta för en annan politik. Experterna klarar inte det uppdraget.

Den expertstyrda riksbankens håller förmanande tal om ”ansvar” samtidigt som man eldar på en spekulationsekonomi för att få lite inflation. Det här ”oberoendet” kommer skapa en jättebubbla innan ”modellerna” ändras.

Riksbanken är inte deras bank. Den är vår, och den borde användas som folkets bank för att skapa ett jätteinvesterande, arbetsskapande samhälle i en tid när vi måste ställa om.

Ja, Riksbanken är en dötrist fråga.

Verklig makt lyckas alltid på något sätt vara det.