Finansmarknaden via Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden och tidigare vice riksbankschef, kräver ett slutdatum och borttagande av… ja, vadå? De ger inget svar, vilken åtgärd ska bort, bara ett rop att hjulen måste snurra för annars blir det finanskrasch, hyperinflation och massarbetslöshet.
Nej, det blir det inte. Det blir däremot konkurser för spekulanter och finansbolag. Nationaliseringar. Stopp för privatiseringar. Och omställning till en hållbarare ekonomi.
Det är det de vill stoppa.
Se på PM Nilsson, ledarredaktören på Dagens Industri, som börjar räkna antalet döda och finner att kostnaden för detta lilla antal inte är rimligt att betala. Han vill öppna Sverige direkt efter påsk, antalet döda är ju bara en kostnadspost där förlorad produktion och förlorade investeringar är mycket större.
Men kan man verkligen räkna antalet döda på det sättet?
Ja, de kan det.
Det är därför våra rika accepterar en flyktingpolitik som gör att folk dör på Medelhavet i de där gummibåtarna. Dödsantalet kostar samhället lite.
Det är därför EU och USA låtit inbördeskriget Syrien bli slakt på vuxna och barn för kostnaden har varit ekonomiskt liten. Ingen börskurs har påverkats.
Det är detta dödens ansikte finanskapitalet nu visar upp via sin nationalekonomiska experter, enstaka AP-fondsdirektörer och ledarskribenter.
Klarspråk!
Att gamla, sjuka och svaga dör i mängd är inget ekonomiskt problem, att smittskyddsåtgärder hindrar den vanliga ekonomin är det däremot.
Vinsterna havererar, aktiekursen rasar.
Företagsägarna gör som de alltid gjort. Springer fort, fort med de pengar de kan skramla ihop och låter löntagarna betala.
Vad är det de vill egentligen?
Jo, ha ännu mer pengar från staten för annars hotas ju utdelningarna.
Det är ett moraliskt haveri vi ser framför våra ögon på bästa sändningstid.
Läs detta stycke som i Dagens Nyheter presenterar nationalekonomen Lars Jonungs utredning om pandemi:
”Slutsatsen som drogs när han gjorde beräkningarna åt EU-kommissionen blev därför att även en väldigt svår men kort pandemi, med flera miljoner döda i Europa, inte skulle lämna särskilt djupa ekonomiska avtryck på sikt.”
Herregud.
När ska de förstå?
Även efter ett världskrig vänder ekonomin uppåt. Även efter en hungerkatastrof. Men det är inget argument för världskrig och inget argument för att strunta i hungerkatastroferna.
Ekonomi är inte målet med livet. Det är livet självt vi ska skydda.
Men har de rätt? Är den mänskliga kostnaden för att bekämpa en pandemi, större än kostnaden för att låta den bli massdöd?
Självklart inte.
Borgerliga ekonomer kan inte tänka utanför boxen, de kan bara tänka att allt ska vara som det varit, de förstår inte att krisen kräver förändring.
Det går att hantera krisen så att vanliga medborgare skyddas.
Hur hanterar man panik i finansvärlden? Nationalisera!
Hur hanterar man panik hos företag? Statlig garantilön.
Hur hanterar man börsfall? Ignorera dem.
Ja, ignorera. Miljardförlusterna är casinopengar som förlorat sitt värde. Företagen, verksamheterna finns ju kvar. (Det är egentligen bara finansbranschen vi behöver göra oss av med.)
Får vi massarbetslöshet?
Nej, inte om staten garanterar lönerna istället för att garantera bankerna. Den här trickle down-teorin om att man ska ge de rika pengar – oändliga mängder pengar – för att de fattiga ska få jobb och lön, är helt enkelt inte sann. Miljarderna göder mest miljardärerna.
Ska bilfabrikerna stå stilla på grund av dålig finansiering och ”låg efterfrågan”. Ja, eftersom bilarna som produceras förstör jordens framtid är det en framgång om man istället börjar göra annat. Volvo kan ju tvingas att erbjuda sina kunder konvertering till eldrift på sina modeller. Med statlig subvention och garantilöner finns inga argument att inte försöka.
Kris hos investerare när allt rasar? Inget finns att göra med miljarderna? Jo, ett statligt byggprogram för 700 000 lägenheter erbjuder enorma investeringsmöjligheter.
Eller varför inte den nödvändiga investeringen i ren energi som fortfarande förhalas.
Slut på jordgubbar då fattiga inte kan resa hit och plantera dem? Samtidigt varslas många tusen unga från servicenäringen. varför inte erbjuda dem jobb mot garantilön så landet slipper tigga jordgubbar såsom vi tigger andningsmasker idag.
Kris för restaurangerna? Varför inte låta alla medborgare få beställa lunch med statligt stöd i en månad. Leverera sedan med statliga posten till gamla som kör kvällsrunda och därmed kan även det företaget komma på fötter.
De flesta drabbade företag som har kris, har det eftersom folk inte kan använda deras tjänster medan de själva är i frivillig eller ofrivillig karantän. Men en garantilön gör att även en frisör kan vänta ut krisen.
Har vi inte råd?
Hur många miljarder var det nu som skulle skickas via bankerna till näringslivet. Jo, 1 400! Självklart har staten råd att istället låna ut till sina medborgare i kris, garantilönen kostar väldigt lite jämfört med att ha en arbetslös.
Man brukar räkna med att en offentligt anställd kostar tio procent mer jämfört med att någon får gå arbetslös. De mesta pengarna kommer tillbaka i aktivitet, konsumtion och vanliga skatter.
Så nu har vi sett det rädda finanskapitalet. Vi har sett hur de som flinade över all time high för bara några veckor sedan, nu biter i mattan på golvet och ropar att staten måste låta allt bli normalt igen. Det finns en anledningen till denna skräck. De vet att världens finansekonomi idag bygger på ständig spiral av ökade lån. I grunden är det staterna som skickar in stöd till banker som i sin tur skapar pengar för nya lån. Lån som går till mer insatser på casinogolvet.
Lånespiralen bryts abrupt av en pandemi.
Deras lösning är att ignorera den verkliga krisen.
Deras moral är pengarnas moral.
Det behövs en genomgripande offentlig new green deal, alltså ett omställningsprogram för en hållbar ekonomi och en grundtrygghet som gör att vi kan bygga ett säkrare samhälle. Det är nu vi ska använda de resurser vi har och kom ihåg att resurs-er inte handlar om pengar, det handlar om människor som gör.
