Somar Al Naher: Mohamsson kan inte sitta kvar som utbildningsminister

Det var ett av TV-historiens mest plågsamma ögonblick. Ingen skämskudde i världen var tillräcklig när Liberalernas partiledare Simona Mohamsson deltog i SVT:s Fördomsshowen. I programmet testas partiledare mot olika fördomar.

En av dem var att Simona Mohamsson inte kan Sveriges grundlagar.

En fördom som visade sig stämma.

De flesta av oss kan nog inte rabbla alla fyra grundlagar på rak arm. Men Mohamsson är utbildningsminister.

Att som ledande politiker inte känna till regeringsformen – själva grunden för hur Sverige styrs – är som att köra bil utan körkort.

Men det som sticker särskilt i ögonen är kombinationen av okunskap med hennes ständiga mantra: ”bilda dig, bry dig, bete dig”.

Och det stannar inte där.

När hon i samma andetag skämtar om att hon ”kanske borde ha gjort ett medborgarskapstest” blir det en magstark uppvisning i arrogans. I en tid där Tidöpartierna vill låta människors framtid avgöras av kunskapstester, står en av deras främsta företrädare och skämtar om det – samtidigt som hon själv inte klarar frågorna.

I ett annat moment får hon en till fördom serverad: att hon aldrig minns om Desmond Tutu var god eller ond.

Hon svarar att han var ond.

Mohamsson känner alltså inte till mannen som fick Nobels fredspris för sin kamp mot apartheid i Sydafrika. Han som personifierat försoning och hyllats världen över. 

I vilket annat normalt fungerande parti som helst hade hon fått sparken.

Men nu är Liberalerna ett desperat parti som ligger och skvalpar under riksdagsspärren. De saknar möjligheten att ställa krav på en partiledare som valts i en process där ingen annan ville ställa upp. 

Partiets kriser räddar kvar Mohamsson.

Problemet är att det här inte handlar om fredagsunderhållning på SVT utan att Tidöregeringen har satt i system att säga en sak och agera precis tvärtom.

När kulturministern Parisa Liljestrand tillträdde kunde hon inte göra skillnad på Sveriges mest kända författare och regissörer. I SVT:s Morgonstudion beskrev hon Ruben Östlund som författare – trots att han är en av Sveriges mest kända regissörer, bakom filmer som Play och Triangle of Sadness.

Samtidigt som kultur alltmer används som slagträ i integrationsfrågor. 

Eller migrationsministern Johan Forssell som ofta har ett högt tonläge mot föräldrar vars barn hamnat i gängkriminalitet. Samtidigt som han själv har en son som haft kopplingar till den våldsbejakande extremhögern.

Vi är vana vid att ju högre hästar politiker sätter sig på, desto hårdare blir fallet. Men dubbelmoralen är inget problem för Tidöministrarna.

Kraven de ställer är inte till för dem själva.

De riktas mot andra – mot invandrare som förväntas bevisa sin kunskap, sin skötsamhet, sitt värde.

Gott så att Liberalerna inte har högre krav på sin ledare, men det här duger inte för en utbildningsminister. Mohamsson kan inte sitta kvar på sin nuvarande post i regeringen.