Vad gör vi nu?

Det finns ingen riktig Nato-politik från kritiska röster och det finns ingen riktig analys av vad medlemskapet kommer innebära, mer än att USA:s armé kan bygga baser i landet med speciella rättigheter och juridik och att vi automatiskt är med i ett kärnvapensamarbete.

Vi har inga färdiga svar men tror att det är dags att diskussionen tar fart. 

Men vilken framtid är det vi pratar om? 

Hur ser det militära samarbetet ut om tio år? 

Nej, vi har inga färdiga svar men tror att det är dags att diskussionen tar fart. Kanske med början i detta:

• Vad händer om USA lämnar Nato? 

Låt oss börja med att konstatera att det där är en synnerligen osannolik utveckling. Visst kan Trump försöka vinna väljare på att inte bry sig om den makt USA skapat runt jorden men hur troligt är det? USA är den stora vinnaren på den rustning som pågår bland västländer, 60 procent av alla landets militärkostnader betalas genom vapenexporten och lägg till den vinst landet gör genom dollarn som världsvaluta (vilket innebär att alla andra länder som handlar med dollar, faktiskt betalar USA:s underskott). Varför skulle USA överge denna världsmakt för att bygga en annan? Det är knappast så att USA vill låta Ryssland återta det gamla Sovjetunionens position där halva Europa åter ockuperas. En sämre affär har aldrig gjorts.

• Är vänstern för en EU-militär? ’

Är det ett alternativ till Nato? Analysen av Putins angreppskrig och den regimens reaktionära och fascistiska ställningstaganden gör ju att ingen kan ignorera att Ryssland är en aggressiv imperialistisk makt. Men EU består ju av några av världens historiskt värsta kolonisatörer och den europeiska industrin har sina nykoloniala projekt i framför allt Afrika. Vad betyder det då att EU blir en militärmakt? 

Timbros debattörer gick i veckan ut och krävde ett europeiskt kärnvapenparaply. Men hur kommer en europeisk militärmakt agera inför konflikter i sitt närområde? Neutralt? Expansivt? Kommer EU utvecklas till en alltmer aggressiv federal makt så att världen får fyra block bestående av USA, EU, Ryssland och Kina?

• Hur ska stödet till Ukraina säkras?

Om USA överger Ukraina, hur ska EU agera då? Är vänsterkrafter beredda på total solidaritet med nationen Ukraina (med all dess politiska nyliberalism och kvarvarande oligarker) och med det militära stöd som kommer krävas för att hindra en rysk offensiv mot Baltikum?

• Vad är svaret på upprustning?

Just nu pågår en stor upprustning i EU med nya vapenfabriker och utökad produktion. Det här är klassiska offentliga investeringar som kommer skapa både jobb och en växande ekonomi. Ska freds- och vänsterkrafter säga nej till denna ökade militarism? Vad är då alternativet till den militarism vi ser?

• Kan vi påverka Ryssland?

Om hotet från Putins Ryssland handlar om det han säger – ett återtagande av förlorade länder runt Ryssland – betyder en försiktig europeisk reaktion på de hoten att man accepterar en återgång till det kalla kriget och med ett ständigt hot mot Estland, Lettland, Litauen, Polen, Moldavien om anslutning till ryska pakter och krav på anpassning till ryska intressen. 

Handlar Rysslands aggressiva politik om något som den ryska befolkningen verkligen stöder, är Putins imperialistiska ambitioner även stora delar av den ryska opinionens? Eller är krigen bara en del i Putins maktspel för att hålla det nya förtrycket levande och all opposition till en fråga om förräderi. Förändrar den analysen vilket slags försvar Europa ska bygga upp? Finns det vägar och möjligheter att påverka den ryska opinionen för utomstående aktörer? Ryssland har ju visat sig starka i att påverka övriga Europa genom sin propaganda ihop med högerextrema krafter inom EU.

• Går det att förändra Nato? 

Till exempel genom folkligt tryck och långsiktig opinionsbildning? Det finns i diskussionen en del märkliga förslag om att Nato ska bygga klimatsmart järnväg, att Nato ska se klimatfrågan som en försvarsuppgift. Å andra sidan är just militären en av världens största utsläppare, exakt hur stor får ingen veta på grund av sekretess. Men kan Nato överhuvudtaget påverkas av en aktiv opinion? Vem är det som i så fall som styr Natos beslut i frågan.

• Ska vi tro på sanktionsvapnet?

Världen har misslyckats i sanktionerna och bojkotten av Ryssland. Landets fossila energi är militärmaktens finansiär och rysk gas och olja säljs via andra länder jorden runt. Oförmågan att bromsa ryska intäkter visar på svagheten med fredlig påtryckning i en tid då världen är splittrad. Kan ekonomiska sanktioner verkligen stoppa militarismen då?

• Vad vill egentligen USA?

USA är världens mäktigaste nation, landets ekonomiska, politiska och militära övermakt är snarare större idag än för 20 år sedan. Den politiska utvecklingen skrämmer förvisso men samtidigt är en lista på världens mäktigaste ägare en lista över amerikanska personer. Handlar landets oförmåga att fullt ut stödja Ukraina om enbart intern splittring eller handlar det om en långsiktig strategi där övriga nationer knyts närmare USA, i det här fallet genom Nato?

Det här är frågor vi ställer också för att vi vill veta vad du tycker.

Mejla gärna dina reflektioner till ledarsidan@etc.se!