Tomas Kåberger: Kan vi äntligen slippa konservativt tjat om ”stabiliteten”?

Det behövs inga stora kraftverk eller tunga turbiner för att bygga att stabilt, pålitligt elsystem. På 1800- och stora delar av 1900-talet stabiliserades elnäten av rörelseenergin i snurrande generatorer, energin i ­vatt­en som strömmade genom vattenkraftverk och i snurrande motorer på förbrukarsidan. Det var med denna rörelseenergi som frekvens och spänning kunde hållas ­konstant även om stora maskiner startades och ­stoppades bland elkunderna eller något kraftverk eller en elledning plötsligt gick sönder.

Idag byggs annan elproduktion. Det är uppenbart att elproduktion med sol och vind på de flesta platser i världen ger den lägsta elkostnad­en. Den totala kostnaden för el från dessa nya anläggningar kan till och med tävla med kostnaden för att hålla igång produktionen i gamla, avskrivna kolkraftverk och kärnkraftverk. Många gamla kraftverk har stängts. Den fortsatta drift­en av andra är ekonomiskt hotad. Därför har de teknikkonservativa tagit till argumentet att el från sol och vind på något sätt är sämre och att dessa moderna elverk ”hotar stabiliteten”.