Lotta Ilona Häyrynen: Jag vägrar namnge nuvarande arbetsmarknadsminister

Arbetsmiljöverket har tagit ett antal hårresande bilder från tunnelbanebygget i Stockholm. Det är den största kollektivtrafiksatsningen i huvudstaden på länge. Den blå linjen ska dras till Nacka och Barkarby. En helt ny gul linje ska läggas till. Bygget har – som nästan alla andra stora byggprojekt numera – kantats av lager efter lager av underentreprenörer. Ingen verkar ha haft koll på säkerheten. 

Arbetsmiljöverkets bilder, som publicerats i tidningen Arbetet, visar en man iklädd reflexdräkt på vad som ser ut som ett snedställt tak. Under hans fötter: rad efter rad av utstickande armeringsjärn, som spett rakt ut i luften. Det är inte svårt att föreställa sig vad ett enda snedsteg skulle kunna leda till.

Arbetsmiljöverket listar efter en inspektion fler livsfarliga brister: ställningar som inte suttit fast i marken, brunnar som arbetare lätt kunde ramla ned i. Regionen lägger själva till bristande fallskydd, dålig luftkvalitet och utrymningsvägar som blockerats till listan. Nu har samarbetet med det kinesiska byggbolaget CRTG blåsts av. Situationen hade, om ni ursäktar liknelsen, spårat ur helt.

Det är dock inte första gången offentliga projekt eller arbetsgivare som myndigheter och kommuner gjort sig beroende av livsfarliga arbetsvillkor. 2017 utsåg tidningen Byggnadsarbetaren ett statligt bygge av en ny bro i Ludvika till årets sämsta bygge. Då hade 12 personer skadats efter att bron helt sonika kollapsat. Författaren Pelle Sunvisson har i reportageboken Svenska Palmen (Verbal förlag) vittnat om hur papperslösa takskottare stått på myndighetstak, ofta med otillräcklig utrustning, ofta underbetalda och exploaterade.

Exemplen är långt fler, och liknande arbetsmiljöer är naturligtvis lika allvarliga där beställaren eller arbetsgivaren är privat, men det sticker extra i ögonen när människor skadas via det gemensamma. Ingen av oss har betalat skatt för att folk ska riskera livet på jobbet.

Fackförbundet Byggnads har sedan länge krävt ett stopp för de långa underleverantörsleden. Kanske minns ni hissolyckan i Sundbyberg där fem personer miste livet 2023, och där det tog över en vecka att identifiera alla offer, bland annat för att det var nära på omöjligt att veta vem som egentligen anställt vem. Max två led säger Byggnads – ett absolut minimikrav som redan borde vara standard på svensk arbetsmarknad.

Denna regering lär dock inte komma med mycket hjälp. I höstas blev det klart att regeringen kraftigt sänker det statliga bidrag som arbetsmarknadens parter kunnat söka för att motverka arbetsplatskriminalitet – i alla underleverantörsled ofta en bidragande orsak till de farliga arbetsmiljöerna. Dessutom krisar Arbetsdomstolen. Den ekonomiska krisen har blivit så allvarlig att man tvingats ställa in mål. I praktiken ger det fri lejd för fuskföretag som både vill utnyttja arbetstagare och konkurrera ut seriösa arbetsgivare. Regeringens lösning? Ge Arbetsdomstolen möjlighet att ta lån, knappast något som vänder röda siffror till svarta.

Nuvarande arbetsmarknadsminister är en av regeringens allra mest okända ansikten. Ovan ser ni en förklaring till varför. Politiken är lika frånvarande som hans namn i denna text. Mer har han nämligen inte gjort sig förtjänt av.