De värsta ekonomiska konsekvenserna för världen följer av de matpriser som orsakas av utebliven export av spannmål och andra livsmedel från Ukraina och Ryssland. För oss blir det dyrare mat. För de fattiga i fattiga länder betyder det svält. Sveriges riksdag gör konsekvenserna värre genom att skära ner Sidas biståndsbudget med miljarder för att istället finansiera mottagandet av ukrainska flyktingar i Sverige.
Strypt rysk export har drivit upp elpriserna i Europa. Sverige har dock billigast el i Europa. När detta skrivs, kostar elen i Oslo dubbelt så mycket som i Stockholm, och i Helsingfors är den nästan tre gånger så dyr som i Sveriges huvudstad. Finland, som satsat på kärnkraft, har dyrare el än Tyskland som avvecklar kärnkraften. Det land i norra EU som har dyrare el än Finland är Frankrike som samtidigt har mest kärnkraft. De konservativa ledarskribenter som skyller de höga elpriserna på den svenska regeringen har en del att förklara.
Men hur blir framtiden efter kriget?
Det går inte att besegra en kärnvapenmakt utan hemska konsekvenser. Scenariet där en desperat Putin utlöser ett kärnvapenkrig för att inte behöva förödmjukas går inte att utesluta – men det kanske går att undvika.
Att Ryssland skulle dra sig tillbaka, be om förlåtelse och deklarera att man åter vill vara en del av den globaliserade ekonomin är otroligt. Inte ens om Putin försvinner från makten skulle Rysslands invånare acceptera ett sådant slut. Man har ju – på ett för oss svårbegripligt sätt – lyckas beskriva invasionen som en särskild militär operation för befria Ukraina från nazister.
Så även om vi undviker ett kärnvapenkrig är det svårt att se ett positivt slut. Kanske kommer vi att se ett vapenstillestånd när Ukrainas armé, med vapen från EU-länder och USA, återtagit sitt ursprungliga territorium, möjligen förutom Krim. Men det blir nog bara vapenstillestånd, knappast en fred.
Ukraina kan då åter exportera mat från sina hamnar vid Svarta havet. Men Rysslands export av uran, kol, olja och gas kommer nog inte att gå till de länder som hjälpt Ukraina med vapen. Istället riktas då Ryssland energiexport till Kina. EU får mindre stenkol, olja, gas och mindre kärnbränsle.
Det finns fler råvaror som vi traditionellt köper från Ryssland. Metaller, kemikalier och konstgödsel är viktiga råvaror för EU. Konsekvenserna om Kina förvandlar Ryssland till sin egen råvarukoloni blir värre om Kina samtidigt hindrar EU:s tillgång till råvaror som man kontrollerar på andra sätt.
För klimatet är det viktigt att Kina inte vill vara beroende av fossil energi. Förra året installerade Kina mer havsbaserad vindkraft än resten av världen gjort på fem år. Man installerade mer solel än USA och EU tillsammans, och under årets fyra första månader 2022 tredubblade man investeringarna i solel jämfört mer förra året.
Så i Kina låter man sig inte styras av Putins försök att stoppa övergången till förnybar energi. Putin har fått medial uppmärksamhet när han sagt att vindkraft skadar fåglar och maskar, att ambitionen om fossilfrihet kommer att göra oss till grottmänniskor, att Tysklands avveckling av kärnkraften är vettlös och att det senaste årets energipriser beror på förnybar energi. Kina har inte gått på det.
Den internationella energimyndigheten IEA:s chef, Fathi Birol, gick tidigare i år ut med ett uttalande att dessa påståenden var vilseledande och att elpriserna i Europa berodde på gaspriser och inte på övergången till förnybar energi.
Putin har dock fortfarande stöd bland de konservativa.
EU-kommissionen ser det långsiktiga hotet av stoppade leveranser av uran, kol, olja och gas från Ryssland. I en omedelbar handlingsplan med långsiktiga mål beskrev man den 18 maj hur EU ska hantera den situation man tror följer på kriget. Planen, kallad REPowerEU, beskriver en snabb övergång till förnybar energi och energieffektivisering i EU.
Det som beskrivs är lönsamt med dagens energipriser. Men för att inte okunnighet, oförmåga eller ovilja att ens räkna ska bromsa utvecklingen följer bindande krav på att solceller ska installeras på offentliga byggnader och att länderna måste se till att möjlig energieffektivisering verkligen genomförs.
Nu är förnybar energi inte bara klimatpolitik, det är även säkerhetspolitik. Därför definieras förnybar energi och energilagring som överordnade samhällsintressen. Det leder till krav på snabbare tillståndsprocesser och till att tidigare begränsningar i form av statsstödsregler och annat blir underordnade det gemensamma europeiska intresset av en snabb omställning bort från beroendet av ryskt uran och ryska fossila bränslen.
Putin har skadat Ryssland för lång tid framåt. Men kanske kan eländet samtidigt skynda på den industriella utveckling som krävs för att världen ska undvika risken för ohanterligt snabba klimatförändringar.
