Sedan Sverigedemokraterna tog sig in i riksdagen har andelen kvinnliga ledamöter minskat. Från toppnoteringen 47,3 procent efter valet 2006, till 43,6 procent sedan valet 2014. Inför höstens val är andelen kvinnor på partiernas valsedlar dessutom lägre än i förra valet så risken är stor att vi får ännu färre kvinnor i riksdagen framöver.
Sverigedemokraterna är förstås det mest manliga partiet med bara 30 procent kvinnor. Men sedan kommer Moderaterna, som dessutom har minskat kvinnorepresentationen rejält sedan förra valet. Från 42 till 39 procent. På listorna i årets val har Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna i tur och ordning 43, 45 och 45 procent kvinnor.
Socialdemokraterna har exakt 50 procent kvinnor. Miljöpartiet 51 procent och Vänsterpartiet 54 procent. Men den vänstra sidan lyckas alltså inte kompensera för den totala underrepresentationen av kvinnor.
Sverigedemokraternas allt starkare ställning i riksdagen är inte bara en konservativ, främlingsfientlig backlash utan också en feministisk förlust.
Inte bara på grund av den politik som SD driver, med vårdnadsbidrag, avkvoterad föräldraförsäkring och krav på tillstånd från Socialstyrelsen för abort efter 12:e veckan som några av de viktigaste frågorna, utan också för att SD är direkt kvinnofientligt. Och när ett parti är så uppenbart sämst så drar det ett förlåtande skimmer över de andra partiernas tillkortakommanden när det gäller att ta vara på kvinnliga representanter.
Och den feministiska krisen gäller inte bara på riksdagsplanet.
Tidningen Dagens samhälle har granskat partiernas listor i kommunvalen. Totalt toppas 61 procent av listorna av män. Vem som står på förstaplatsen är centralt för vem som ska få de viktigaste positionerna i kommunen.
Även här är Sverigedemokraterna sämst. I min kommun som exempel är 22 av de 28 namnen på kommunlistan män.
Men även ett parti som Socialdemokraterna, som länge har satt en ära i att ha varannan damernas, eller varannan herrarnas som jämställdhetsminister Lena Hallengren vill säga, backar i riket totalt när det gäller kvinnor på förstaplatsen. Andelen kvinnor i topp har minskat med 4 procent i en tid när högersidans mansoffensiv borde bekämpas med alla medel.
Den här frågan hänger tätt ihop med villkoren för kvinnor i politiken.
Inför sommaren presenterade SKL och Totalförsvarets forskningsinstitut rapporten Digitalt hat – hat och hot mot kommunalpolitiker. Den visar att kvinnor får mer hatkommentarer än män. Dels är hatkommentarerna fler för kvinnor och dessutom är de mer elaka. I inget fall handlar kommentarerna om den faktiska politiken eller ett politiskt ställningstagande utan är kränkningar mot individ, alltså personangrepp. Av de som ingår i undersökningen är det bara kvinnor, inga män, som har fått ta emot rena hot.
Totalförsvarets forskningsinstitut gör ingen hemlighet av att de allra flesta kommentarerna kommer i samband med att artiklar om politikerna har uppmärksammats på sajten Samhällsnytt, före detta Avpixlat, med kopplingar till SD-riksdagsledamoten Kent Ekeroth och före detta SD-toppen Erik Almquist. Förutom att SD aktivt motarbetar kvinnor på sina egna listor så hetsar svansen som följer Samhällsnytt mot kvinnliga företrädare för andra partier.
Vi har nu en dryg månad på oss att så långt som möjligt göra något åt denna feministiska kris. I vardagen när vi hör nedsättande kommentarer om kvinnliga politiker. Och på själva valdagen. Dels när vi väljer vilket parti som ska få vår röst och genom att kryssa de modiga kvinnor som trots det rådande samhällsklimatet väljer att göra något för demokratin. Kvinnors deltagande i demokratin måste försvaras idag precis som när de första kvinnorna klev in i riksdagen 1922.
