Johan Jenny Ehrenberg: Det finns inget ”reformutrymme” på 80 miljarder

Nej, det är inte sant att det finns ett ”reformutrymme” på 80 miljarder som partierna har att förhandla om och så småningom mejsla fram en färdig budget.

Det här är ett rent hittepå som Elisabeth Svantesson (M) visar i snabbt gjorda power points för media.

Det är ungefär som om du gick till affären och kassörskan granskade ditt ”löneutrymme” för att se om du ska få köpa broccolin eller inte.

I den verkliga världen handlar ”reformutrymmet” helt om vilken politik man vill driva. Om man vill öka offentlig sektor och investera eller om man vill minska och privatisera. Den ideologiska skillnaden göms undan i tabeller som är gissningar om ekonomins utveckling.

Det är ungefär som om du gick till affären och kassörskan granskade ditt ”löneutrymme” för att se om du ska få köpa broccolin eller inte.

Att vi ändå varje höst och vår får diskutera ”reformutrymme” är ett sorgligt exempel på medias roll som papegojor när statsbudgeten presenteras i Sverige. 

Enligt propagandan är ”reformutrymme” det nya utrymme för politiska beslutade utgifter som skapats av Sveriges ekonomiska utveckling sedan föregående år. I bästa fall ska det skapas genom att ekonomin har växt, arbetslösheten minskat, företagen gått bra och skatteinkomster ökat.

Men i själva verket kan det lika gärna vara sänkta ersättningar till sjuka, minskade anställda i offentlig sektor, hus som inte byggs av kommunerna, inställda investeringar för att regeringen exempelvis inte gillar att staten bygger elnät till stora vindkraftsparker. 

Eftersom Sveriges arbetslöshet ökat, BNP-tillväxten stått still, så är det vi ser ett ”reformutrymme” som är skapat genom att folk som behöver stöd inte får det och att politiken medvetet ökat klimatutsläppen genom att inget göra.

”Reformutrymmet” är ändå en kalkyl som är viktig för regeringen eftersom den gör att debatten om den ekonomiska politiken blir meningslös. Alla lägger förslag enligt samma kalkyl och det som är politikens verkliga roll – att bestämma hur samhället ska utvecklas – förvandlas till en maktlös punktlista där ”det finns inte mer pengar” stoppar alla vettiga förslag.

Att detta är politisk teater kan vi enkelt se genom att man samtidigt ska höja militärkostnaderna upp till fem procent av BNP vilket är fem procent av 6 380 miljarder kronor (2024), alltså 319 miljarder.

Om det skulle betalas av ”reformutrymme” fick vi först lägga ner alla offentliga skolor och utbildning i landet. Eller lägga ner hälften av all sjukvård.

På samma sätt kan de 400 miljarder regeringen vill satsa på kärnkraft inte betalas av ”reformutrymme”, det betalas av höjda elskatter och lånade pengar.

Den offentliga sektorns finansiella överskott slår nu nytt rekord över 2 000 miljarder. 

När LO-ekonomen Torbjörn Hållö fick frågan i Aktuellt vad han menade ”utrymmet” skulle användas till sa han barnbidrag och infrastruktur. Men det senare är ju en investering som ska betalas på 30 år och inte kan vara beroende på tillfälliga framräknade överskott i en regerings valbudget.

”Reformutrymmet” förstör alltså möjligheten att diskutera olika budgetar utifrån olika politiska ideologier. Det blir inte bättre av att Socialdemokraterna anpassat sig och accepterar Svantessons ramar för vad vi ”har råd” med.

Om man istället läser statsbudgeten (ett gediget dokument sammanställt av flera hundra ekonomer och statistiker) kan man se att Sverige är ett av världens rikaste länder, vår offentliga sektor har enorma finansiella överskott (bara Finland är rikare i EU). Den offentliga sektorns finansiella överskott slår nu nytt rekord över 2 000 miljarder. Pengar som ligger på finansmarknaden och gör föga nytta.

Om en regering aktiverar delar av det här får vi snabbt en positiv utveckling. Det lärde vi oss 2015 när staten gick in och ökade utgifterna på grund av flyktingkrisen. Det här ledde snabbt till en ökad BNP, nya jobb och ökad välfärd.

Om staten investerar dras hela samhället igång.

Den verkliga makten handlar inte om ”reformutrymme” – utan om att använda den politiska makt staten har.

Ekonomiska myter om staten sprids av media varje höst. Ett antal påståenden upprepas utan förklaring.

Det är till exempel inte sant att högre löner blir högre inflation, tvärtom är det historiska sambandet istället att löneökningar kommer efter prishöjningar som skapats av helt andra orsaker. Oftast i vinstjakten bolagen drivs av, man höjer sina priser så fort man kan. 

På samma sätt är sänkta skatter – som Moderaterna vill genomföra – inte neutralt. I Sverige skapades det som sedan kom att kallas ”statsskuld” genom skattesänkningar i början på 90-talet som under fem år gjorde att staten förlorade 500 miljarder i intäkt.

Det var aldrig välfärden som kostade för mycket – inte dyra barn, dyra sjuka eller dyra pensionärer.

”Reformutrymmet” var då borta fast sanningen egentligen var att sänkta skatter hade urholkat budgetarna. Det var aldrig välfärden som kostade för mycket – inte dyra barn, dyra sjuka eller dyra pensionärer. Det var de som hade det bra som fick det lite bättre på andras bekostnad.

Det finns inget ”reformutrymme” på 80 miljarder.

Men det finns en stat med enorma resurser och en demokrati som idag hindras göra det den är till för.

Låta människor välja framtid, vilken väg vi ska gå.

Och inte hindras av finansministerns slarviga kalkyler.