Andreas Gustavsson: Det är ändå lite befriande att Kvartal kommer ut ur garderoben

Jag kunde ha berättat redan innan hur Kvartal skulle svara, alltså innan Dagens ETC kritiserade Kvartals horribla publicering om den våldtagna flickan i Skellefteå. De har nämligen en metod. 

Allt är ju bara debatt. Allt är ett nollsummespel. Det vill säga att du först kan släppa ut något tokigt i offentligheten (exempelvis kränka ett barn som utsatts för sexuellt övergrepp eftersom att man prioriterar att plocka några rasistiska poänger) men sedan kompensera med något annat som opponerar sig. 

Det är så klart helt uppåt väggarna. 

Är du en nobel förkämpe mot polarisering och för yttrandefrihet bara för att du publicerar kvinnofientlig, chauvinistisk dynga? 

Är all debatt nödvändig och bra? 

Är du en nobel förkämpe mot polarisering och för yttrandefrihet bara för att du publicerar kvinnofientlig, chauvinistisk dynga? 

Nej. Och nej. 

Men det betyder inte att Kvartal är fel ute rent kommersiellt. Klart det finns pengar att tjäna på att öppna fördämningarna. Speciellt om det kamoufleras med en principiell linje.

Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt skriver:

”Vår vision är att skapa ett frimodigare och mer konstruktivt offentligt samtal. Jag håller inte med om allt som publiceras. Långt ifrån. Men jag gillar att tankar kan prövas öppet eftersom det gör samhället bättre. Vi lever alla med konsekvenserna av motsatsen: Cancelleringar och enkelspåriga opinionsmässiga smakdomare med stor makt över det offentliga samtalet har skadat Sverige länge.”


Låter ju vettigt? Balanserat? Bortom vänster och höger?

Backa bandet.

Det han försvarar här är en urspårad artikel som tillintetgör och exploaterar ett brottsoffer:

”Det var inte en svensk flicka som gärningsmannen förgrep sig på den där kvällen. Det var hela Sverige. Och kanske, enligt somliga, hela Europa.”

Frimodigt?

Konstruktivt?

Nu har Kvartal publicerat min kritik på sin egen sajt. Det gör ingen skillnad. Det gör inte deras uppdaterade variant av så kallad samtalsaktivism mindre genomskinlig. Ett rätt neutraliserar inte ett fel. 

Huitfeldt skriver på X att Kvartal är journalistik och inte aktivism. 

Att det bevisligen kantrar åt höger? 

Det motiverar han med att ”mycket av debatten förs på högerns planhalva”, och då måste Kvartal befinna sig där också:

”Journalistiken kan inte ställa sig vid sidan av det flödet utan att just börja agera politiskt. För då försöker man ju aktivt att ändra samtalet till vad man önskar att det skulle handla om.”

Läs gärna de meningarna en gång till.

Kvartal karvar, berättar Huitfeldt, ut sin plats genom att surfa på opinionsvågor i sociala medier.

Det förklarar verkligen en hel del.

Tolkar du verkligheten genom exempelvis plattformen X – fullständigt depraverad sedan Elon Musk tog över – blir det logiskt att Huitfeldt tycks vara förvissad om att där finns stoff till ämnen och ingångar som ”skaver lite mot hela befolkningens värderingar”, och att han anser det vara aktivism att förhålla sig restriktivt till just det flödet.

På något sätt är det ändå positivt att Kvartal kommer ut ur garderoben.

Nu vet vi var vi har varandra.