Det är valrörelse i USA och Trump driver en aggressiv kampanj främst riktad mot svarta och andra minoriteter. Han har kallat Baltimore – en stadsdel där majoriteten av invånarna är svarta – för förpestad. 

Han har gått till attack mot de kvinnliga fyra icke-vita kongressledamöterna – Alexandria Ocasio-Cortez, Rashida Tlaib, Ilhan Omar och Ayanna Pressley.  

Under en valturné lät han publiken oemotsagt ropa ”skicka hem henne” om Ilhan Omar. 

Men ingen vill bli kallad för rasist, inte ens Trump, så han gör två saker samtidigt. Han eldar på de vita väljarna mot svarta. Och han använder Asap Rocky som sköld. 

I torsdags när beskedet kom att sångaren och två personer i hans sällskap åtalas för misshandel kunde Trump skriva på sociala medier:

”Sverige sviker vårt afro-amerikanska community”. 

Det här sker samtidigt som ett annat rättsfall har aktualiserats på presidentens hemmaplan.

Central Park Five. 1990 dömdes fem svarta och latinamerikanska tonåringar felaktigt för en brutal våldtäkt i Central Park. Kvinnan som överfölls var en 28-årig vit kvinna. Trots att det inte fanns någon teknisk bevisning, inget DNA kunde matchas, inte ens tid och plats stämde överens. Det fanns snarare bevis på att pojkarna befann sig i en annan del av parken. Nu har fallet filmatiserats och släppts på Netflix. ”When they see us” som serien heter påminner om hur brutalt samhället dömde barnen, de utsattes för ett justitiemord och media hakade på. 

Donald Trump spelade en inte oviktig roll då. Två veckor efter våldtäkten köpte han annonser för nästan en miljon kronor i flera av New Yorks största tidningar där han propagerade för dödstraff. 

”Ta tillbaka dödsstraffet. Ta tillbaka vår polis!” ”Jag vill hata dessa rånare och mördare. De ska tvingas lida, och när de dödar ska de avrättas för sina brott. De måste bli exempel så att andra tänker länge och väl innan de utför ett brott eller en våldsgärning”.

Pojkarnas familjer har i flera intervjuer berättat om hur Trumps retorik ökade de etniska motsättningarna och hur det bidrog till att samhället vändes emot dem – ytterligare. 

En dag hann rättvisan ifatt. År 2001 trädde en man som redan satt i fängelse för en annan våldtäkt fram och erkände att det var han och bara han som anföll kvinnan i Central Park. Fallet öppnades igen, DNA tester gjordes på mannen, och mycket riktigt matchade bevisen. Pojkarna frikändes. 

Men någon ursäkt från Donald Trump kom inte. År 2012 släpptes en dokumentär som gick igenom händelseförloppet och alla övertramp som rättsväsendet gjorde. Bland annat att pojkarna under hot och misshandel tvingades erkänna något de inte hade gjort. Men Trump kallade dokumentären för ”skräp” som ensidigt presenterar en sida. 

Under våren har Netflix-serien återigen riktat strålkastarljuset på fallet. Nyligen under en presskonferens fick presidenten en fråga om inte han borde be om ursäkt. Men han fortsätter att vägra. Istället svarar han som han alltid har gjort. ”Det finns folk på båda sidor och det här är bara en sida av storyn”. 

Programledaren Oprah Winfrey bjöd nyligen in de fem männen till sin pratshow och frågade dem om de anser att något har förändrats till det positiva sedan 1990 när de oskyldigt dömdes. Samtliga svarade nej på frågan, de ansåg alla att väldigt lite har hänt och att svarta än i dag döms utifrån hudfärg och inte vad de faktiskt har gjort. 

Donald Trump sviker inte bara de oskyldiga fem, han sviker det land han leder genom att inte ta tag i det djupt segregerade rättsväsendet. Men då är det i alla fall lägligt att ha Sverige och fallet Asap Rocky att rikta uppmärksamheten mot.