Fittjaskolan i Borkyrka, Sylteskolan i Trollhättan, Anneroskolan i Helsingborg, Viskaforsskolan i Borås, Nivrenaskolan i Sundsvall. Det här är några av skolorna som finns med på den lista som Skolinspektionen precis har släppt. 28 skolor som under de senaste tio åren har lyckats sämst med att få eleverna att nå kunskapskraven. Skolor där omkring hälften av eleverna lämnar nian utan fullständiga betyg. En skamlista. Inte för de enskilda skolorna, men för systemet.
Det här är skolor som har förlorat mest i det svenska systemet med marknadsskolor, obegränsad vinst, kundval, uppdelning av elever efter deras föräldrars utbildningsbakgrund och svältkur för de kommunala skolorna. På de 28 skolorna på listan går barn som redan från början missgynnas. Där den låga sannolikheten att de ska ta sig igenom grundskolan med fullständiga betyg står ristad i pannan redan från första skoldagen.
Den svenska skolan ska enligt skollagen vara likvärdig. Det ska inte spela någon roll vilken skola du går i eller hur du har det hemma. Du ska ändå ha samma chans att lyckas. Är dina förutsättningar sämre ska skolan kompensera det.
Enligt lagen.
Men så är det inte i verkligheten.
Skolinspektionen säger att för att det ska bli verklighet måste kommunpolitikerna satsa särskilt på de skolor och de elever som har svårast att nå målen. Satsningar betyder nästan alltid pengar. Pengar till mer lärare, mer extra stöd, mer tid.
Men så har vi det här med verkligheten då. Och i den finns det friskolor som lockar över elever från de kommunala skolorna och tar med sig skolpengen. Det skapas en negativ spiral. Det är också namnet på den bok som Linnea Lindquist, skoldebattör och rektor på Hammarkulleskolan, nyligen släppte. Hon har granskat alla kommunbudgetar i Sverige och hittat ett ekonomiskt slukhål. Genomsnittskostnaden per elev ökar för varje elev som slutar i den kommunala skolan. Kommunernas ersättning till de egna skolorna och till friskolorna måste vara lika. När kostnaden per elev ökar i den kommunala skolan, eftersom utgifterna för lokaler, bibliotek, matsal måste delas upp på färre elever, måste skolpengen till friskolorna också öka. Pengar försvinner från eleverna på de 28 skolorna.
Som Nivrenaskolan i Sundsvall. Enligt den senaste statistiken som finns tillgängligt från 2019 (innan all statistik från Skolverket blev stämplad som företagshemligheter) var det nästan hälften av eleverna i nian som lämnade skolan utan fullständiga betyg. Samtidigt har lärartätheten sjunkit. Varje lärare ska nu hinna med fler elever.
Sundsvall har länge kämpat med underskott i skolbudgeten, inte minst på grund av den snabba explosionen av friskolor. (Engelska skolan i Sundsvall har länge varit en av koncernens största och den största grundskolan i Sundsvall.) När kommunen har försökt kompensera de kommunala skolorna för underskotten, då har friskolorna krävt att få lika mycket. Trots att de inte har haft några underskott. De har till och med stämt kommunen. Och fått rätt. Nu ska friskolorna få pengar retroaktivt för åren 2012 till 2017. Förra året 36 miljoner i extra ersättning till friskolorna. I år väntas det bli 41,5 miljoner.
Samtidigt fortätter underskottet i kommunen att växa och barn- och utbildningsnämnden ska spara 150 miljoner kronor fram till nästa år. Besparingar på eleverna på Nivrena. Där bara hälften når kunskapskraven.
Hur många elever som får fullständiga betyg på Engelska skolan i Sundsvall som nu cashar in kan vi inte se på grund av den hemligstämplade statistiken, men skolan skryter själv på sin hemsida med att det är 99 procent av eleverna.
Skolinspektionen kräver riktade insatser, men i verkligheten kan kommuner inte satsa mer pengar på en enskild skola för att lyfta den. Skollagen kräver att skolan kompenserar för sämre förutsättningar men i verkligheten är kommunerna bakbundna av ett system som är riggat till friskolornas fördel.
Det är galet. Ändå finns det fortfarande ingen majoritet i riksdagen för att bryta upp denna snedfördelning. Fortfarande.
Men det är positivt att se att Centerpartiet, som har kallat varje försök att reglera friskolorna för ”en attack på den fria företagsamheten”, och som i januariavtalet förbjudit regeringen att ens prata om begränsningar av vinsterna, börjar vakna och treva sig ut ur den nyliberala dimman.
Inför Centerpartiets stämma om några veckor finns det flera förslag om skolan, bland annat att begränsa vinstuttaget, slopa kösystemet och att kompensera de kommunala skolorna för det extra ansvar de tar.
Partistyrelsen föreslår visserligen att stämman ska säga nej till förslagen men ungdomsförbundets skolpolitiska talesperson säger att många i partiet varit naiva i skolpolitiken.
Vi får verkligen hoppas att det är naivitet det har handlat om när Centerpartiet och de andra i forna alliansen hårdnackat vägrat att reglera friskolorna. Annars är det lätt att misstänka att man helt enkelt har prioriterat den fria företagsamheten och vinsten framför det lagen säger, att skolorna ska vara likvärdiga.
