Kultur & Nöje.

2020-08-14 16:12
  • Bild: Shutterstock
  • William Morris hus Kelmscott Manor avbildat på försättsbladet till 1893 års utgåva av ”News from nowhere”.
    William Morris hus Kelmscott Manor avbildat på försättsbladet till 1893 års utgåva av ”News from nowhere”.
  • Självporträtt av en ung Morris 1856.
    Självporträtt av en ung Morris 1856.
  • Willam Morris är i dag kanske främst ihågkommen som en innovatör inom textil- och tapetdesign. Här intill en skiss till hans mönster ”Trellis”.
    Willam Morris är i dag kanske främst ihågkommen som en innovatör inom textil- och tapetdesign. Här intill en skiss till hans mönster ”Trellis”.
Puffetikett
Dagens ETC

Willam Morris alternativ: eko-­socialism och en ny epok av vila

Vårt behov av tröst är omättligt. I corona­­krisens och klimatförändringarnas tid är Stig Dagermans ord mera aktuella än någonsin. Dagens ETC inleder därför en serie i tre delar om utopier. En litterär genre som ofta hånats av både högern och vänstern, men som för en nykter läsare kan erbjuda både hopp och tröst.

I den andra delen besöker vi William Morris eko-socialistiska England i News from nowhere.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Konstnären William Morris (1834–1896) var den perfekta kandidaten att skriva en utopi. Han behövde bara beskriva sin egen tillvaro. En vanlig dag kunde se ut så här: på morgonen gick han upp och färgade ylle. Efter att ha fiskat sin egen lunch i Themsen träffade han några gamla mästare i växtfärgning som han intervjuade för att restaurera tekniken. Innan middagen satte han sig framför pulpeten och skrev klart ett föredrag och när det började skymma gav han sig av till Hammersmiths socialistklubb för att tillbringa aftonen i goda vänners lag. Jag har läst många konstnärsbiografier i mina dagar, men sällan har jag blivit så… avundsjuk som när jag läser om Morris tillvaro. Han förkroppsligar det Marx beskrev som det icke-­alienerade arbetet: att vara hantverkare på dagen, jägare på eftermiddagen och filosof på kvällen.

I dag är Morris framförallt känd som en av uppfinnarna av den moderna designen. Många är de hipster-hem som har en tapet med guldbrokig bård och färgglada nötskrikor, formgiven av hans Arts  and crafts-­rörelse. Vissa fantasy-nördar känner honom också som en av genrens urfäder. Inspirerad av de isländska sagorna och medel­tiden överlag (som han verkligen ÄLSKADE) skrev han ett par romaner som påverkade CS Lewis och JRR Tolkien. Mindre känt är att han också skrev en utopi – ”News from nowhere” – som blev omåttligt populär när den publicerades 1890.

Ett kommunistiskt Fylke

Boken skildrar ett England på 2000-talet, efter den kommunistiska revolutionen. Penningekonomin har avskaffats, klassamhället likaså och de nedlagda kolkraftverken pryds av stora muralmålningar. London har blivit en lummig trädgårdsstad och parlamentet förvandlats till ett gödsel­lager. Jag vet precis vad ni tänker, och japp: det är ett kommunistiskt Fylke som Morris målar upp.

1800-talet är utopins stora guldålder. Historikern Eric Hobsbawm har beskrivit det som att seklet präglades av ett stort upplysningsprojekt, som uppstod i spåren av den franska revolutionen. Världen kunde förbättras – eller rättare den skulle förbättras – med maskiner, folkstyre och vetenskap. Utopist kunde vem som helst vara: till och med liberaler skrev utopier med tydliga socialistiska inslag. En av de mest berömda utopierna var Edward Bellamys ”Looking backward”. Den skildrade ett USA år 2000 där de stora företags­monopolen övertagits av staten, där maskinerna avskaffat arbetet och medborgarna ägnade all sin tid åt lyxkonsumtion som skickades via rörpost (hej Amazon!).

Mot meningslöst arbete

Bellamys bok blev så populär att det över hela USA bildades så kallade Bellamyklubbar som förberedde reformer. Detta retade gallfeber på Morris. ”Vad skall vi sedan göra med fritiden, om vi menar att allt arbete är så tråkigt? Skall vi sova hela tiden? I så fall för att aldrig vakna upp igen, hoppas jag” gnisslade han. För Morris var roten till det onda inte arbetet i sig, utan meningslöst arbete, som i sin tur skapade meningslös fritid. ”News from nowhere” var ett försök att visa på ett alternativ, ett samhälle där avancerade maskiner tagit över alla tråkiga sysslor, medan människorna ägnade sig åt hantverk.

Idealet hämtade han från högmedeltiden, innan konsten avskilts som eget område. Det gjorde att stenmästare och bildhuggare i första hand var hantverkare när de reste gotiska katedraler och anlade broar.

Romantiskt? Ja, kanske – men faktiskt rätt tilltalande. Arbetaren som konstnär och konstnären som arbetare.

Morris trodde på klasskamp

”News from nowhere” börjar med att en man vid namn William Guest lämnar Hammersmiths socialistklubb en sen kväll. När han kommer hem faller han i en tung slummer och vid uppvaknandet känns det som om han sovit i hundra år. Det har han också – bokstavligen – för när han går ut har London fullständigt förvandlats. Trafalgar Square har blivit en fruktträdgård, Piccadilly Circus en lummig trädgårdsstad och i Themsen flyter klart vatten. Människorna som Guest träffar är vänliga och excentriska: bland annat möter han en sophämtare som klär sig som en baron och skriver Dickens-liknande romaner på fritiden. Men Guest får också veta hur den nya världen föddes. I slutet av 1800-talet bröt väldiga klasstrider ut, vilket slutade med ett smärre inbördeskrig följt av en revolution. Avsnittet skrev Morris i opposition mot liberala socialister som Bellamy som trodde att revolutionen kunde uppstå på fredlig väg, ur den tekniska utvecklingen. Morris däremot trodde på klasskamp – han hade läst det samtida tyska under­barnet Karl Marx.

En stillastående era

Som roman betraktad är ”News from nowhere” inte mycket att ha. Någon intrig existerar knappast, karaktärerna är platta och den välkomstkommité som Guest möter skulle få en nordkoreansk ambassadör att bli grön av avund. Samhällsproblemen är utraderade år 2000 och människorna är friska, starka och lyckliga. Det enda problemet framtidsmänniskan tycks ha är att hen inte kan skriva romaner längre. I det gamla England kunde författare som Thackery och Dickens locka fram det vackra ur det fula – en förmåga som man förlorat eftersom ALLT blivit vackert. Detta kan läsas som en undermedveten diagnos på boken egna estetiska problem.

Ändå finns det något som talar direkt till samtiden i ”News from nowhere”. Inte bara är det en eko-socialistisk vision som känns högst aktuell i dag. Det är också något med dess undertitel: ”or An epoch of rest”. En epok av vila – hur vackert klingar inte orden? Vid ett tillfälle bekänner en framtidsmänniska att 2000-talet inte är en period av stora uppfinningar. Maskinerna som används är gamla, järnvägen har man plockat bort och en sinnrik gammal slussanordning i en kanal får mannen att erkänna att hans samtid inte skulle kunna komma på något liknande. Detta kan intuitivt tyckas som en felaktig förut­sägelse från Morris sida – vår tid präglas väl av innovation på alla områden? Men faktum är att det ligger närmare sanningen än vad många tror.

Ta kontroll över de-accelerationen

Nyligen publicerade den världsberömda geografen Danny Dorling boken ”Slowdown” där han argumenterar för att samtiden snarare präglas av de-acceleration. Gång på gång skriver FN ner sina prognoser om världens befolkningsökning, den globala tillväxten har sjunkit sedan 70-talet och omvälvande uppfinningar i klass med mässlingvaccinet eller automobilen kan vi bara drömma om. Vissa saker har till och med gått bakåt: till exempel är flygplanen långsammare än på 1970-­talet. Dorling skriver: om du jämför stadsbilden i en storstad i slutet av 1800-talet och vid mitten av 1900-talet är det som två olika världar. Hästdroskor ersattes av automobiler, fallfärdiga träkåkar med skyskrapor. Jämför sedan 1960-talet med 2020. Den enda stora skillnaden är att människor går runt och tittar ner i sina mobiler. Dorling understryker dock att detta inte behöver vara något dåligt, de-­acceleration kan också beskrivas som stabilitet. För vem orkar i längden med den van­sinniga fartökning – på så gott som alla om­råden – som 1900-talet inneburit? Och det är här Morris kommer in. Hans vision visar oss hur hackande tillväxt kan förvandlas till vila – hur vi kan ta kontroll över inbromsningen. Det enda vi behöver är politisk fantasi.

William Morris

Född 1834 i Walthamstow i Waltham Forest nära London.

Död 1896 i Hammersmith.

Mest känd för att ha varit en förgrundsfigur till den brittiska Arts and craft-rörelsen, inom vilken han formgav tapeter och tyger.

Skrev även böcker och skrifter och räknas som en av grundarna till den brittiska socialismen.

Romanen ”News from nowhere” gav han ut 1890.

Revolutionär och innovatör

Den revolutionära organisationen The Socialist League bildades 1885 som en utbrytar­­grupp ur  Social­­demokratiska federationen (SDF). Bland utbrytarna fanns, utöver Morris, Eleanor Marx – yngsta dotter till den nyligen avlidna Karl Marx.