I ett inlägg på sitt instagramkonto skriver Greta Thunberg om sin medverkan: ”Låt oss vara tydliga: Detta är nästan aldrig något annat än green washing. Du kan inte massproducera mode eller konsumera ’hållbart’ som världen är formad i dag.” Så kanske vann hon?

Essy Klingberg i Expressen tycker inte det: ”För sanningen är såklart att en bild säger mer än tusen ord, och genom sin medverkan sanktionerar Thunberg ett budskap om hållbart mode som totalt motsäger hennes eget.” Medan DNs Saga Cavallin tycker att både Greta Thunberg och Vogue ska sluta hyckla: ”Men kul för Greta att hon fick vara omslagsflicka för the big V, varje tonårstjejs stora dröm! Synd bara att hon fick dela kameralamporna med ett uddtåigt hovdjur”.

Daniel Björk suckar över hela debatten i Bon och skriver: ”Jag förstår att när man är samhällskritisk kulturskribent så vill man inte skriva en artikel om att det är härligt att modevärlden intresserar sig för hållbarhet. Det vore ju som att skamligga med Mammon och det går såklart inte för sig. Men en herre kan väl få drömma!”

Herrn får nog drömma vidare, att försöka trassla loss sina drömmar om en bättre värld från alla kommersiella intressen som vill äta upp dem och spotta ut dem som marknadsföring riktad kidens lär fortsätta vara en av den unga generationens primära mål.

Mediepolitiken

I flera år har utspel mot public service från Sverigedemokraterna mottagits med förfäran av kultur- och medievärlden. Med Polen och Ungerns som främsta skrämselexempel har hotet från extremhögern framstått som otäckt, men också lite långsökt. Scenariot att SD ensamt skulle få ett sådant inflytande att de skulle kunna omvandla public service i grunden har inte framstått som akut förestående. Men nu menar Jan Scherman i en debattartikel i Dagens Nyheter att moderaterna i sin nya mediepolitiska utredning går längre än SD i sin vilja att strypa public service oberoende. Bland annat genom att öka den statliga styrningen, skära i utbudet och skriva in begränsningar för innehållet i tillståndet.

Han skriver: ”Jag tvekar därför inte att kalla moderaternas 55-sidiga rapport för det mest långtgående angreppet på public service. Partiet har nu kört om SD och tagit täten i kritiken mot public service. Moderaternas förslag är bland mycket annat ett direkt hot mot en fri och oberoende nyhetsförmedling i den skattefinansierade tv:n och radion.”

Återstå att se om debatten blossar upp på allvar.

Liljevalchs konsthall

Liljevalchs konsthall i Stockholm har fått en tillbyggnad, ritad av arkitekten Gert Wingårdh, som långt innan den stod klar hatats och hånats och kallats för vidrig betongbunker och en skymf mot platsen. Men nu när den invigts är många kritiker alldeles lyckliga över hur fin den blev. ”Liljevalchs nya konsthall får betongen att sväva som moln”  skriver DN i sin rubrik till Tomas Lauris recension. Om allmänheten håller med är inte alldeles självklart, den är i ofta betydligt mer skeptisk till just betong.

Klimatångest

Är det bra eller dåligt att ha klimatångest? Det borde ju inte vara en fråga för kultursidorna men har blivit det, i linje med idén att allt som kulturskribenter tänker och känner är kultur. Johan Croneman i DN skriver nä. Kristofer Ahlström i samma tidningen vrålar JA! Medan Expressens Jens Liljestrand käckt låtit sig omvandlas till klimatoptimist av Ebba Busch helomvändning i klimatfrågan. Men jorden kvittar det förstås lika hur mycket ångest någon har över att den håller på att gå under, här är känslor helt underordnade handling.

Bra eller dåligt?

Ännu en ”Är det bra eller dåligt att … ”-debatt, med det eviga vapnet att slå i varandras huvuden är barnen – eller frånvaron av barnen.

Det började med en nyanserad analys av barnfrågan och poltiken av Elina Panhke, men fortsatta sedan med kränkt pajkastning om vem som egentligen är mest egoistisk, den med eller den utan barn.

Thomas Engström säger som det är i Aftonbladet: ”Om vi tar det baklänges tolkar jag det här som att kuk + fitta = de mest naturliga krafterna, kanske med lite kel och mys mellan varven.”

Allvar eller skämt?

Vilket osökt för oss in på veckans mest nedhyssjade ickedebatt: den om Augustin Erbas krönika i DN Kultur om problemen sin väl tilltagna dolme.

Allvar? Nej. Skoj? Ja, måste vara, men vem skojar han med då? Ingen vet.

Men nej, vi tar inte den här heller.