Kultur & Nöje

Nina Björk: Därför är det inte radikalt att prata om könsidentitet

Publicerad 28 oktober, 2020

Nina Björk. Bild: Bild: Hossen Salmanzadeh

Dagens ETC

För 24 år sedan gav hon ut ”Under det rosa täcket” – som blev en feministisk skräll. Idag råder det åter röra i köns- och genusdiskussionen. Nina Björk efterlyser en diskussion som ger transpersoner rätt att äga sin kropp,samtidigt som den tillåter en kritisk debatt om vad kön är och vad vi vill med våra könsroller. – Det finns ju ingen konsensus inom feminismen idag om att biologiskt kön existerar. Det rådde ingen konsensus om detta på 90-talet heller, men det var absolut ingen kontroversiell åsikt.

Anna-Maria Carnhede

Text

På 90-talet var den så kallade livmodersfeminismen stark. Den naturliga kvinnan hyllades i veckotidningar. Rigmor Robert skanderade att kvinnor skulle se ut som kvinnor, bete sig som kvinnor och vara stolta för det. Ur denna mylla skapades en bred, feministisk proteströrelse som brukar kallas för den tredje vågens feminism.

”Under det rosa täcket” är förmodligen den debattbok som betytt mest för denna 90-talets feministiska våg. Som Katrine Marçal konstaterar i bokens förord: ”Vissa böcker slutar vara böcker. De blir till begrepp, till uttryck och nästan till delar av vårt vokabulär. ’Under det rosa täcket’ är en sådan bok.” I boken ställer Nina Björk den synbart enkla frågan: Vad innebär det att vara kvinna?