Men samtidigt som Rosa Luxemburg vördas likt en ikon är det rätt få som känner till hennes tänkande på ett djupare plan. Hur många är det egentligen som kan hennes spontanitetsteori? Eller hennes lära om imperialismen? Som symbol är Rosa Luxemburg levande men som intellektuell är hon i det närmaste död. I Sverige tillexempel är hennes viktigaste bok Die Ackumulation des Kapital inte ens översatt. Den senaste biografin som gavs ut kom för över tjugo år sedan, Elzbieta Ettingers Rosa Luxemburg från 1991. En rätt svag bok som symboliskt nog uteslutande handlar om hennes liv.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det är synd, för Rosa Luxemburg är verkligen värd att fördjupa sig i. Hennes teorier är visserligen svårgenomträngliga – men briljanta. Vilken lycka därför att DN-skribenten och feministikonen Nina Björk har tagit sig an henne i en ny bok. Drömmen om det röda – Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek handlar enligt baksidestexten om tänkaren och människan Rosa Luxemburg. I bokens inledning skriver Nina Björk att hon vill fånga ”författaren som slogs med sin penna, agitatorn som slogs med sin röst och aktivisten som slogs med sin kropp”. Det låter vackert.
Drömmen om det röda börjar 1898 när Rosa Luxemburg kommer till Berlin. Nina Björk hoppar med andra ord över Rosa Luxemburgs uppväxt som statslös judinna i Polen, mötet med den livslånga kärleken Leo Jogiches och disputationen i Schweiz. Istället landar läsaren mitt i arbetarrörelsens hjärteland. Tyskland hade vid denna tid den mest välorganiserade arbetarklassen, det starkaste socialdemokratiska partiet och de bästa tidskrifterna. Hit ville alla vänsterintellektuella och Rosa Luxemburg trivdes som fisken i vattnet. Här gjorde hon sig snabbt känd som en knivskarp agitator och en betydande teoretiker.
Rosa Luxemburg är i dag berömd för flera saker. Under hela sitt liv debatterade hon med Vladimir Lenin vars idéer om ett elitparti hon var kritisk till. Enligt Rosa Luxemburg gick det inte att skilja demokrati och socialism åt. Hon är också känd för sina artiklar där hon kritiserade revisionismen. Allt detta skriver Nina Björk tankeväckande om.
Men så läser jag vidare och upptäcker att Nina Björk slarvar förbi viktiga avsnitt i Rosa Luxemburgs liv. Den ryska revolutionen – som Rosa Luxemburg skrivit bättre än någon annan om – avhandlar Nina Björn i några meningar och Rosa Luxemburgs akademiska storverk Die Ackumulation des Kapital nämns bara någon enstaka gång. Detta är märkligt eftersom Nina Björk vill porträttera Rosa Luxemburg som tänkande människa. Någon som däremot får mycket plats i Drömmen om det röda är Karl Marx. I ett långt avsnitt skriver Nina Björk om Kapitalet, om profit och kris, men ingenting om hur Rosa Luxemburg vidareutvecklade dessa tankar och begrepp. Som läsare börjar jag tänka att Nina Björk egentligen hade velat skriva om Karl Marx teorier men använt ett kvinnligt alibi.
Drömmen om det röda är en bok som misslyckas med att ringa in Rosa Luxemburgs originalitet. För originell var hon verkligen, framför allt hennes teori om imperialismen. Rosa tillhörde en grupp teoretiker som började använda begreppet ”imperialism” i slutet av 1800-talet för att beskriva kapitalismens utveckling. Dessa tänkare hade observerat hur företagen från 1870 och framåt blivit allt större och hur marknaderna alltmera präglades av oligopol. Det tidiga 1800-talets fria konkurrens hade satts ur spel och storföretagen sökte rovgirigt efter nya marknader i länder i periferin. Utifrån denna situation skapade Rosa Luxemburg, Vladimir Lenin och Nikolaj Bucharin teorier som kopplade samman krig och kapitalackumulation. Dessa teorier har en stor relevans än i dag: utan dem hade vi inte kallat USAs ockupation av Irak för ”imperialistisk” eller sökt orsaken i rustningsindustrins makt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Men om detta skriver Nina Björk ingenting. Istället prånglar hon ut trötta avsnitt om vinster i välfärden och identitetspolitik – saker som jag inte alls förstår vad de har med Rosa Luxemburg att göra. Som läsare blir jag alltmera frustrerad. Syrien står i brand, Ryssland spänner musklerna mot USA och i hela Europa ökar ojämlikheten. I detta sammanhang hade Rosa Luxemburgs teori om imperialismen verkligen behövts. Men istället för att använda Rosa Luxemburg förenklar och frikopplar Nina Björk hennes marxism och gör henne till en simpel lärjunge.
Problemet med Nina Björks bok är att den misslyckas kapitalt både med att säga något relevant om Rosa Luxemburg som historisk person och göra hennes tänkande relevant för vår tid. Det är faktiskt en rent undermålig biografi och att Nina Björk har ett vackert språk hjälper inte. När jag läser den känner jag mig riktigt sorgsen – det enda jag kan se framför mig är det stiliserade porträttet av Rosa Luxemburg fastfrusen i sin pose med en slakande röd fana.
Kate Evans – Röda Rosa
Samtidigt som Nina Björks bok publiceras kommer den grafiska romanen Röda Rosa på förlaget Tankekraft. Den är både vackert ritad och berättar initierat om Rosa Luxemburgs liv.
Andreas Malm –När kapitalet tar till vapen
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Andreas Malms bok har några år på nacken men det är fortfarande den mest skarpsinniga nytolkningen av Rosa Luxemburgs och Vladimir Lenins teorier om imperialism man kan läsa.
