Kultur & Nöje

Så har syfilismännen påverkat världen med sitt storhetsvansinne

Publicerad 6 maj, 2021

Dagens ETC

Kulturhistorien har dominerats av syfilitiska kulturmän, som med sin diagnos fick en biljett till en plågsam död. Ebba Witt-Brattström har läst en ny bok om sjukdomens verksamhetshistoria och funnit de historiska rötterna till dagens sexualiserade näthat.

Ebba Witt-Brattström

Tänk dig en pandemi som härjat i 453 år, utan att du vet något om den. Jag talar om syfilis som plågade mänskligheten 1490 till 1943 (då penicillinet kom). I århundraden var en syfilisdiagnos enkel biljett till en ofattbart smärtsam död.

Syfilis stora utbredning ansågs hota mänsklighetens fortlevnad, vilket förklarar de två nobelprisen 1908 och 1927 till forskare som trodde sig funnit bot (kvicksilversalva respektive injektion av malariabakterien). Det exakta antalet drabbade av denna pandemi är höljt i dunkel, för att inte säga nedhyssjat. Länge var det främst i 1800-talsdagböcker av de franska bröderna Goncourt eller svenska författaren Victoria Benedictsson man kunde läsa att uppskattningsvis var fjärde av deras bekanta hade sjukdomen. S-ordet återfinns också i Sigmund Freuds fotnoter, som i hans berömda Dora-fall 1905. Men utanför medicinen och psykiatrin är tystnaden kompakt.