Kultur & Nöje.

2018-10-28 10:15
  • Jörgen Löwenfeldt.
    Jörgen Löwenfeldt.
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

”Stort problem att gamla hemsidor försvinner”

Lisas hemzida, en hemsida om hundarna Pepsi, Dixie, Nina och Kotten, eller Svens hemsida där han berättar om sin pappa, sin bror och sina scoutkompisar. Hur hanterade svenskarna den plötsliga möjligheten att publicera sig när internet kom?

När internet slog igenom i slutet på 1990-talet skaffade sig många svenskar en personlig hemsida, som berättade om dem själva eller deras intressen.

Nu samlar Internetmuseum, tillsammans med Nordiska museet, in svenskars berättelser om sina hemsidor, för att bevara hemsidor och berättelser om dem för eftervärlden, i projektet Välkommen till min hemsida.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Man pratar ju ofta om att saker som hamnar på internet finns kvar för alltid. Så är det verkligen inte. Saker försvinner och ur ett kulturarvsperspektiv är det ett ganska stort problem. De forskare i framtiden som är nyfikna på hur svenskarna hanterade den här nya friheten att kunna publicera sig själva och presentera sig själva för hela världen, när de fick den i ett samhälle som hade två tv-kanaler, kanske inte kommer hitta så mycket, säger Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig för Internetmuseum, till ETC.

Internetmuseum har tidigare tagit över internetleverantören Swipnets alla hem­sidor, men när GDPR kom var de tvungna att få godkännande från alla hemsidesägare. Endast ett fåtal gav sitt medgivande, de finns nu i en webbring som hör till projektet. Övriga finns på en hårddisk på Kungliga Biblioteket. Webbringen finns på Internetmuseum.

– De är tidsdokument över hur det såg ut.

Ingen visste hur man gjorde

På hemsidorna lyser text i olika neonfärger och allsköns typsnitt, saker snurrar eller blinkar, bilder och länkar ligger huller om buller.

– Det är så spännande. Det här var ett nytt medium. Ingen visste hur man gjorde en hemsida. Hur ser en snygg hemsida ut? Vad ska den innehålla? Alla fick uppfinna det själva. Sedan utvecklades olika standarder.

– Det var ett samhälle där man bara kunde publicera sig om man var journalist eller duktig på att skriva insändare och plötsligt hade man möjlighet att prata med hela världen. Det språnget är ju enormt. Vad gjorde man då? Det är det vi vill undersöka. Hur folk upplevde andan på internet då, vad som fick dem att starta hemsidor.

Vad har ni fått för svar hittills?

– Några som jag pratat med har beskrivit en tidsanda där allt var tillåtet och allt var möjligt. Man var snälla mot varandra på internet på den tiden.

Vill man dela med sig av sina minnen kring personliga hemsidor kan man gå in på minnen.se eller testa chatboten på Nordiska museets Facebooksida.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom nyhetsmagasinet ETC till din mejl varje fredag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter