Hur hållbart är det med second hand-shopping?

Jag sitter på golvet i min garderob under ett hav av klänningar. Jag smeker över de dyra materialen; silket som smiter undan mellan fingrarna och den frasiga strukturen hos det senaste inköpet. Jag njuter, alla dessa plagg jag konsumerat de senaste åren utan ens en gnutta skam, inga skuldkänslor utan tvärtom – jag känner mig så duktig och stolt där i min klädhög. För i princip allt är inhandlat second hand vilket fungerat som ett vattentätt alibi för all slentrianmässig lyxkonsumtion de senaste åren.  

Det mesta i min garderob är inhandlat i Facebookgruppen “Labels We Love” där privatpersoner säljer begagnade kläder från ett gäng exklusivare märken med fokus på skandinaviskt mode. När jag gick med i gruppen för några år sedan kändes det som att jag knäckt en kod. Plötsligt hade jag råd att gå runt i förra säsongens Gannikollektion och dessutom göra det med gott samvete. Facebookgruppen har vuxit anmärkningsvärt sedan mitt inträde och har idag över 45 000 medlemmar och snittar 64 inlägg med säljtrådar om dagen. Dessa inlägg kan i sin tur innehålla allt från ett enstaka plagg till absurda mängder klänningar med prislapparna kvar, kappor som beskrivs som oanvända och skor utan minsta tecken på slitage.