Rånare med k-pist stal Rembrandt
År 2000 genomfördes en mycket välplanerad konstkupp mot Nationalmuseum. Rånarna stormade in, hotade med k-pist och tog både personal och besökare i gisslan. Utanför museet strösslades så kallade ”spanska riddare”, en spikmatta för att punktera polisens däck. Därpå flydde tjuvarna ut i Stockholms skärgård med båten full av stulna tavlor, bland annat ett självporträtt av Rembrandt. Totalt handlade om verk värda 300 miljoner kronor. Under fem år lyckades utredarna sedan spåra och föra tillbaka all konst till museet. Huvudmannen bakom rånet nekade till brott men dömdes till åtta års fängelse.
KB-chefen stal för nio miljoner
Kungliga biblioteket i Stockholm är tekniskt sett inget museum, men har i sina djupa valv oersättliga kulturskatter värda miljonbelopp. Under 90-talet upptäckte en högt uppsatt chef på Kungliga biblioteket att han kunde beställa upp värdefulla skrifter från arkiven helt utan att det registrerades. Totalt spatserade han ut med ett femtiotal sällsynta böcker värda minst nio miljoner kronor och sålde dem vidare. 2004 häktades KB-mannen men släpptes i väntan på rättegång. Några dagar senare skar han av gasslangen i köket, sprängde sin egen lägenhet och dog. Elva människor i närheten skadades lindrigt i explosionen.
Mysterierna på Myntkabinettet
Skatten på Kungliga Myntkabinettet förvaras längst ner i valven och är skyddad bakom armerade väggar och okrossbart glas. Här finns mynt och medaljer värda 25 miljarder kronor som vårdats under hundratals år. Nu är Myntkabinettet även en brottsplats. I december 2017 dömdes en före detta museichef för grov stöld efter att 1 200 föremål värda 25 miljoner kronor försvunnit spårlöst. 2020 friades en annan anställd från ansvar för grovt häleri. Denna gång saknades mynt och sedlar för fyra miljoner kronor. Ett brödraskap, hemliga ordnar och en exklusiv sluten värld. Stöldhärvan innehåller fortfarande många frågetecken och har kallas för den största brottsutredningen i svenskt kulturarvs historia. Mysteriet är nu aktuellt i SVT-serien ”Guldfeber – stölderna på Kungliga Myntkabinettet”.
Flydde med Zorn i BMW
En tidig morgon år 2000 bröt sig tjuvar in på Thielska galleriet på Djurgården och fick med sig tavlor för 20 miljoner kronor. Därpå flydde de i en BMW och fortsatte förmodligen med båt. I bytet fanns fyra Anders Zorn, en Bruno Liljefors och ett verk av Olof Sager Nelson. ”De stulna tavlorna är ju mästerverk allihop. Det är otäckt när sådant här händer”, sa en anställd till DN efter brottet.
Samtliga tavlor var oförsäkrade och är fortfarande spårlöst försvunna.
Tavelkuppen i Carl Larsson-gården
I januari 1988 skakades den berömda konstnärsgården i Dalarna av en omfattande stöld. Under inbrottet lyckades tjuvarna bära med sig hela 47 tavlor av den folkkäre impressionisten Carl Larsson. Konstkännare grät och frågorna hopade sig över polisens förhörsledare, men plötsligt ville en av de misstänkta prata. Han hade varit med under stöldnatten och visste var samtliga konstverk fanns. Tavlorna kunde återföras. Enligt distriktsåklagaren var kuppen så skickligt utförd att man inte kunde utesluta att det handlat om ett beställningsjobb.
Rififikuppen mot Moderna museet
Den hittills största svenska konststölden ägde rum 1993 på Moderna museet. Här tog tjuvarna sig in genom taket (en så kallad rififikupp) och lyckades sno med sig verk till ett värde av 500 miljoner kronor, bland annat sex verk signerade Pablo Picasso. Efter långa förhandlingar med tjuvarna lyckades museet få tillbaka samtliga konstverk utom George Braques ”Den vita duken”. Villkoren är fortfarande okända, men inga pengar betalades ut. Tre män dömdes till fängelse.
