2017 skrev jag en text här i ETC om en facklitterär genre kallad ”postkapitalism”. Den har blomstrat efter finanskraschen 2008 och skulle kunna beskrivas som ett slags utopier för realister. Genren består inte av böcker som drömmer om storslagna och våldsamma revolutioner, utan ett lugnt och sansat nedmonterande av kapitalismen.
Jag identifierade två teman som gick igen i litteraturen: basinkomst och ekonomisk demokrati. Drygt två år senare är genren i allra högsta grad levande – men dess fokus har förskjutits något. Klimatkrisen har visat sig vara värre än någon anat, ”Övervakningskapitalismen” (med Shoshana Zuboffs ord) har blottat sitt fula tryne och det populistiska vänsterprojektet har mer eller mindre kollapsat. Idag skulle de två genomgående teman kunna sammanfattas med orden Green New Deal och löntagarfonder.
Med GND menas det stora omställningsprogram till en både ekologiskt och socialt hållbar ekonomi. Konturen av en sådan lades fram av den amerikanska kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez 2018. Med löntagarfonder syftas – häpnadsväckande nog – på den ekonomiska plan som den svenska LO-ekonomen Rudolf Meidner lanserade på 70-talet, där fackföreningarna blir delägare i företagen.
En modifierad variant av den föreslogs av brittiska Labours skuggfinansminister John McDonnell 2018, i hans ”the Inclusive Ownership Fund”. På 70-talet hånades idén av samtidens vänster – C H Hermansson beskrev fondidén som ett försök att ”hugga huvudet av kapitalismens spöke”. Idag kallar den ledande amerikanska opinionsbildaren Bhaskar Sunkara fonderna för ett ”överskridande av reformismen”.
Nedan följer en lista på både gamla och nya böcker som utforskar dessa teman. Trevlig läsning!
Naomi Klein – On Fire. The Burning Case for a Green New Deal
Att arbetarrörelsen försökt erövra klimatfrågan en tid är knappast någon hemlighet. Men inte förrän på senare år har man lyckats presentera ett alternativ till den gröna rörelsens ”austerity enviromentalism”. Detta går under beteckningen Green New Deal. Att man lyckats bekräftar det faktum att marknadsliberala tankesmedjor i USA numera ägnar all energi åt att skrämmas med ”grön socialism”. Den prominenta klimataktivisten Naomi Kleins bok ”On Fire” är ett första ambitiöst försök att teckna konturerna till hur en GND skulle kunna se ut i praktiken, med stora statliga program för elektrifiering av vägarna, en massiv utbyggnad av solpanelsparkerna och en klimatvänlig omställning av industrin. Tanken är att på samma gång stimulera ekonomin, byta ut klimatförstörande industrier mot gröna företag och avskaffa massarbetslösheten.
Aaron Bastani – Helautomatisk lyxkommunism
Det finns en felaktig föreställning om att Marx ansåg att den sociala revolutionen skulle möjliggöras genom klasskamp. Enbart. Men tvärtemot vad många tror ansåg Marx att den teknologiska utvecklingen var en viktig del i skapandet av det kommunistiska samhället. På senare år har diskussionen om teknologins möjligheter varit ett hett samtalsämne inom vänstern, mycket på grund av Paul Masons bok ”Postkapitalism”. Bastanis ”Helautomatisk lyxkommunism” är det senaste tillskottet i genren. Den ur-fåniga titeln till trots är det en saklig bok som diskuterar hur prisfallet på solpaneler och den kraftfulla utvecklingen av datorprocessorer skulle kunna leda till sundare sociala relationer och kortare arbetsdagar. Om Lenin sade att kommunism är ”sovjetstyre plus elektrifiering av hela landet” skulle Bastanis budskap kunna sammanfattas med att det är ”universella välfärdstjänster och mineraler från meteoriter”.
Bhaskar Sunkara – Socialistiska manifestet
Sunkara är grundare av den omåttligt populära vänstertidskriften Jacobin i USA. Den är i sin tur en viktig anledning till framgångarna för Bernie Sanders. ”Socialistiska manifestet” är Sunkaras debut och en välskriven sammanfattning av vad socialismen varit och skulle kunna vara. I början av boken målar Sunkara upp en vision av ett socialistiskt samhälle 2036 där inte Sanders, utan Bruce Springsteen (!) är president och kapitalägarnas makt minskat avsevärt genom förstatliganden och löntagarfonder. Lustigt nog liknar radikalen Sunkaras vision det samhälle som 70-talets svenska sossar drömde om. Mellanmjöks-utopism kallade samtidens marxistiska teoretiker det för, men Sunkara beskriver visionen som ”demokratisk socialism”.
Ursula K. Le Guin – Shevek
”Shevek” är en science fiction-roman som ursprungligen publicerades 1974, med undertiteln ”en ambivalent utopi”. I den skildras två samhällen; den kapitalistiska planeten Urras och den anarkistiska månen Anarres. Boken kretsar kring hur en forskare från Anarres besöker Urras och skräms av hur centralt ägande och sexualmakt är i den kapitalistiska världen. Le Guin var inspirerad av den anarkistiska teoretikern Pjotr Kropotkin när hon skrev boken och det mest fascinerande med den är hur Le Guin skildrar en slags provisorisk utopi. Anarres är en karg planet, där det råder resursbrist och ideologisk stagnation. Samtidigt saknar planeten de oöverbryggliga motsättningar som det kapitalistiska samhället skapar – krig är till exempel en otänkbarhet. ”Shevek” är en bok som blivit särskilt aktuell de senaste åren då insikten vuxit om att klimatförändringarna kommer skapa en mycket fientlig miljö på jorden. Oavsett om arbetarrörelsen lyckas bygga ett socialt hållbart samhälle eller inte.
Peter Frase – Fyra framtider. Visioner om en postkapitalistisk värld
Facklitterära framtidsskildringar av ett robotiserat samhälle är ofta spekulativa på ett störande sätt. Dels beror det på att de utgår från en sannolik utveckling – vilket är vanskligt eftersom världen är kaotisk och oförutsägbar. Dels beror det på att de mycket sällan beaktar de sociala relationer som kommer vara avgörande för hur robotiseringen fortskrider. Peter Frase har löst detta på ett mycket elegant sätt genom att istället beskriva fyra möjliga utvecklingar – utan att ta ställning till vilken som är mest sannolik. Dessutom skriver han in klasskampen som en avgörande komponent. Frase beskriver både skräckvisioner där ett fåtal personer äger merparten av robotarna medan resten av befolkningen är löneslavar och en framtid där avskaffat lönearbete i kombination med robotisering gjort att vi gått in i en kommunistisk utopi. Detta gör att Frase bok känns mer som social science fiction än futurologi, våghalsig men aldrig spekulativ. Faktum är att det är den bästa boken om automatiseringen som jag någonsin läst.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
