Fram till april 2007 mördas ytterligare sju människor – fem turkar, en grek och en tysk polis.

Den 4 november 2011 får Tyskland – av en slump – svar på vem som ligger bakom morden och varför.

Försöker bränna bevis

Den dagen spårar polisen två bankrånare till en husbil i utkanten av Eisenach i östra Tyskland. Det officiella händelseförloppet är att Uwe Mundlos, den ena rånaren, skjuter ihjäl sin kompanjon Uwe Böhnhardt när de bägge inser att spelet är förlorat. Därefter vrider han om gasreglaget, sätter eld på en bunt papper, stoppar pistolen i sin mun och trycker av. Ögonblicket därpå exploderar husbilen.

Drygt 18 mil därifrån, i en hyrd lägenhet i en villa i Zwickau, följer Beate Zschäpe webbrapporteringen om dramat. Hon häller ut bensin över möblerna, tänder på och springer sedan iväg, bort från den brinnande villan. Fyra dagar senare överlämnar hon sig till myndigheterna.

Frågetecken kvarstår

När polisen går igenom resterna av villan och husbilen hittar de efter elva år sambandet mellan tio mord, två bombdåd och ett tiotal bankrån – en tjeckisk pistol som kan knytas till morden och en propagandafilm. Videon visar bilder på offren och ett meddelande om att morden skulle fortsätta om inte landets politik ändrades i enlighet med Nationalsozialistische Untergrunds, som gruppen kallade sig, vilja.

Mordvågen hade kunnat arkiveras som en högerextrem variant på den vänsterterror som drabbade Europa från 70- till tidigt 90-tal. Där gärningsmännen kom från radikaliserade studentkretsar och med våld ville förändra samhället. Problemet är att än idag kvarstår mängder med frågetecken kring hur terrorgruppen kunde undgå upptäckt under så många år.

Kallades "kebabmorden"

Det var först i och med det fjärde mordet som polisen började ana ett samband. Hypotesen rörde uppgörelser i den undre världen kopplade till turkiska drognätverk. Morden döptes också till Döner-Morde, kebabmorden. Och efter gruppens andra bombdåd, i ett turkiskt dominerat område i Köln, pekades kurder eller muslimska fundamentalister ut som skyldiga.

Men större frågetecken än så finns inbäddade i historien. Trion hade stått under bevakning av säkerhetstjänsten sedan sent 90-tal. Vid ett tillfälle 1998 eller 1999 – trion hade då gått under jorden efter att polisen slagit till mot Beate Zschäpes garage – ska ett specialkommando ha varit beredda att slå till mot dem men tillslaget stoppades av okänd anledning, enligt tyska tv-kanalen MDR.

Efter att fallet nystades upp i november 2011 begärde en åklagare ut alla dokument om trion. En anställd inom säkerhetstjänsten svarade med att köra allt genom en dokumentförstörare och efterdatera händelsen med nio månader.

Hur stort var nätverket?

Totalt har ett 20-tal personer pekats ut som medhjälpare till terrorgruppen. Frågan är bara hur högt upp i samhället nätverket sträcker sig.

I boken ”Den nya terrorismen” intervjuar journalisten Wolfgang Hansson advokaten Mehmet Daimagüller, som företräder två av mordoffrens familjer. Han är säker på sin sak.

– Ingen kan hålla sig gömd i 13 år i ett land som Tyskland utan hjälp utifrån. Trion behövde pengar och falska dokument för att kunna gå under jorden. Det är uppenbart att de haft hjälp av mäktiga krafter i samhället.