Isoleringen drabbar många och med den kommer ofta ensamhet. När pjäsen Bellman 2.0 efter åtta föreställningar fick stängas ner togs scenen och 1700-tals skildringen med ut på parkeringsplatser runt om i Västerås för att sprida glädje. Från balkonger och trädgårdar fick stadens äldre ta del av pjäsens låtar.
– Det var väldigt rörande och vackert att se. Det är inspirerande att teatern valde att göra det här, och jag hoppas att det kan få fler att vilja göra liknande saker, säger Julia Frej.
Under krisen har det synts tydligt på många håll att människor vill hjälpa till och dela med sig av det de har och kan. Julia Frej tycker att det är hoppfullt, om fler bidrar blir lasset inte lika tungt att dra, och fler kan nås av välviljan.
– Det är så himla uppskattat, och det behöver inte ta så mycket tid om vi gör det tillsammans.
Julia Frej har också påmints om hur sårbara vi är om vi är om vi inte håller ihop. Hennes engagemang för utsatta sträcker sig flera år tillbaka, bland annat har hon varit med och drivit en musikskola i flyktingläger i Grekland. Hon ser hur att de som drabbas hårdast av krisen är de som haft det tufft redan innan, och det är för dem hon vill uppträda ideellt.
– Musik kan vara ångestbefriande och lustfyllt. Jag upplever mycket genom musiken, men när jag också får göra någonting av den och ge till människor som saknar musik, då blir det verkligen på riktigt.
Hon vill gärna vara del av liknande initiativ i framtiden.
– Det var starkt. Man behöver egentligen ingeting, man kan bara sätta sig i fikarummet och dra av några låtar. Jag skulle bli så glad om någon gjorde så för mina morföräldrar.
Föreställningarna med Bellman 2.0 kommer att spelas på Uppsala stadsteater i höst och på Västmanlands teater i december.
PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC
Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.