– Men det kan mycket väl hända att den får biopremiär innan dess. Jag kan nästan lova en förhandsvisning på Bio Malmen i Kopparberg innan den visas på Sveriges Television.

Mikael Wiström har gjort 14 dokumentärfilmer sedan han gick ut Dramatiska institutets regilinje i början på 1980-talet. Mest känd är han kanske för de tre filmerna om familjen Barrientos i Peru som utspelar sig över flera decennier där tredje filmen är den prisade Familia. Han kom första gången till Peru 1974 och träffade då den unga familjen som bodde vid en soptipp i huvudstaden Lima. Filmerna handlar om både familjens och Perus utveckling sedan dess.

– Peru ändrade mitt liv. Även min senaste film, som visar en koppling mellan det blodiga inbördeskriget där under 80- och 90-talen och Sverige, utspelar sig i Peru.

Filmen heter Storm över Anderna och hade premiär på biograferna i februari och på Sveriges television för två månader sedan och kan ses på SVT play. Idén om en film som handlar om Ljusnarsberg föddes när skolan i Ställdalen skulle läggas ner för knappt tio år sedan. Mikael Wiströms familj köpte hus i Östra Kumlan utanför Ställberg 1994. Även om de bor i Stockholm har de sedan dess tillbringat mycket tid där. 

– Min granne Ingela är lärare och arbetade på skolan i Ställdalen när nedläggningshotet kom för snart tio år sedan. Hon är en väldigt bra lärare och skolan var en idyll. Jag tänkte att jag skulle filma protesterna mot nedläggningen, men det blev ingen kamp och jag hittade inget sätt att göra film av det. Sedan dess har jag velat göra en film om människorna på orten.

En fluga på väggen

Nu är alltså arbetet i full gång. Ambitionen är att filmen ska visa verkligheten genom att beskriva några människor i Ljusnarsberg i en tid av stora utmaningar som avfolkning, arbetslöshet och flyktingfrågan.  

– Hur det än går så kommer Sverige att förändras mycket. Jag har inga svar på hur det ska gå men vill beskriva verkligheten genom ett perspektiv så nära vanligt folk som möjligt.

Vilka ljusnarsbergare som medverkar vill han inte berätta ännu. Det handlar om deras integritet. Två medverkande som redan är offentliga personer är det socialdemokratiska kommunalrådet Ewa-Leena Johansson och entreprenören Jimmy Hoppe, som bland annat driver asylboende i Ställdalen.

– De båda är absolut inte viktigare än någon annan i filmen. Att jag inte vill berätta om övriga medverkande handlar om förtroende och jag vill absolut inte återupprepa det som tv-serien Delat land gjorde där Ställdalen skildrades på ett förgrovat och förenklat, närmast parodiskt, sätt. Det har försvårat för mig som filmare att få förtroende bland folk när kollegor tidigare haft en attityd som präglats av en illa dold överlägsenhet maskerad som kamratlighet. Jag låter de medverkande godkänna det jag gör innan det visas.

Mikael Wiström filmar allt själv. Han strategi är att vara flugan på väggen och låta personerna i filmen vara sig själva så långt det går.

– Det gäller att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt och låta kameran gå. Min närvaro kan sätta igång ett skeende men sedan får personerna agera som de vill, det är ju deras värld jag vill skildra, säger Mikael Wiström.