”Varje problem ropar på sitt eget språk”, skrev Tomas Tranströmer i dikten Om historien, som 1966 trycktes i Klanger och spår. Det är en formulering man påminns om när man läser den utsökt vackra boken I arbetets utkanter (Bonniers). Det är en nykommen volym med efterlämnade Tranströmer-texter som ger en ytterst fascinerande inblick i diktarens kamp för att hitta de rätta orden.
I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som Från snösmältningen -66, Nattjour, När vi återsåg öarna, Östersjöar, Landskap med solar, Näktergalen i Badelunda, Medeltida motiv och Håll ut näktergal.
Om man jämför dessa förstudier med det färdiga resultatet kan man dra slutsatser om Tranströmers arbetssätt, vilket borde vara av största intresse för var och en som arbetar med språket. Ibland handlar det om sådana detaljer som val av skiljetecken. Vid andra tillfällen handlar det om att förtäta texten genom att avlägsna ord, uttryck eller hela meningar. Som i de tre versionerna av en av hans mest älskade dikter, ”Romanska bågar”. I den färdiga texten saknas den slutrad som i den näst sista versionen av dikten löd: ”Och jag tänkte: det här är dyrbart, jag får aldrig skriva om det”.
Ännu större är ingreppet i ”Nattjour”, där den färdiga texten saknar tre versrader som i utkastet lyder:
Lamporna är riktade ner mot snön.
Deras värme är en tunn båge
med deras köld lyser en halv mil.
I arbetets utkanter ger också en inblick i de tankar och teorier om språket som väglett Tranströmers arbete. Sålunda återkommer han vid upprepade tillfällen till sin övertygelse att både det talade och det skrivna språket är resultatet av ett slags ”översättning” av ett inre, mentalt språk. Ett exempel på tankegången återges i det tal han höll 1990 vid mottagningen av Neustadt International Prize for Literature:
Dikten som den föreligger är en manifestation av en annan, osynlig dikt. En dikt skriven på ett språk bakom de vanliga språken. Således är redan originalversionen en översättning. Ett överförande till engelska eller malayam är då bara ett nytt försök av den osynliga dikten att förverkligas.
Denna tanke utvecklar Tranströmer också i Två poeter översätter, ett omtryckt samtal med hans vän och översättare, den amerikanske poeten Robert Bly. Här ges också en lärorik inblick i det mödosamma arbetet med att överföra Tranströmers dikter till idiomatisk engelska.
Särskilt intressanta är kommentarerna till ”Breathing Space in July”, det vill säga Blys översättning av Tranströmers dikt ”Andrum juli”, som de båda poeterna också diskuterat i den brevväxling som 2001 utgavs under titeln Air Mail: 150 brev 1964–1990. Där gör Tranströmer en rad mycket vägande invändningar, låt vara att de var hovsamt formulerade. I regel gick de ut på att översättaren inte återgett den konkreta verklighetsplacering som varit diktens utgångspunkt. Han konstaterade till exempel att Bly gjort dikten ”rumsligt större” genom att överflytta scenen från den svenska skärgården till ett kaliforniskt landskap vid Stilla havet, och att han gjort bryggorna till ”ocean docks”. Han invände också mot att översättaren tolkat den sista strofens båtfärd som en roddtur, fast den i verkligheten var en färd i motorbåt. Dessutom vände han sig mot översättningens skildring av den lampa som skildras i slutet av sista strofen. På denna punkt förtydligade Tranströmer sina anvisningar med två teckningar som skulle illustrera skillnaden mellan den bakomliggande verklighetens lampa och den som tycks ha föresvävat Bly då han gjorde sin översättning.
Blys översättning av Andrum juli diskuteras också i en annan bok som just kommit ut. Den heter Att översätta är nödvändigt (Carlssons förlag) och är skriven av Mall Stålhammar, professor emerita i engelska vid Göteborgs universitet. Här beskrivs Blys arbetsprocess som ganska idiosynkratisk. Det har hon säkert rätt i, men det hindrar inte att hans ibland ganska diskutabla översättningar tycks ha spelat en avgörande roll för Tranströmers stora framgångar i den anglosaxiska världen.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
