Dokumentär.

2016-02-17 21:00
I filmen framkommer det att Olof Palme och flera i hans närhet var oroliga över hans säkerhet, ändå valde paret Palme att gå på bio utan livvakter. Bild: TV4
I filmen framkommer det att Olof Palme och flera i hans närhet var oroliga över hans säkerhet, ändå valde paret Palme att gå på bio utan livvakter.

Ny dokumentär belyser hoten och hatet mot Palme

Den 28 februari är det 30 år sedan skotten föll på Sveavägen – en händelse som skakade om nationen och markerar brytpunkten mellan det gamla och det nya Sverige.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast söndag 24 okt så får du en hel månad för bara 39 kr.

Betala per år

Från

1500 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per år. Avsluta när du vill.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det fanns en ideologisk kraft och motsättning mellan vänster och höger då som vi knappast sett sedan dess, säger Göran Ellung, regissören bakom nya dokumentärfilmen Palme – sista timmarna.

Minnet av Olof Palme och hans död är i högsta grad levande. För några år sedan kom Maud Nycander och Kristina Lindströms dokumentär om hans liv och teorierna, dokumentärerna och böckerna om mordet har avlöst varandra sedan Christer Pettersson frikändes och utredningsspåren kallnade.

Den nya dokumentären Palme – sista timmarna handlar inte om mordet eller om Olof Palme som person, snarare om tidsandan under Palme-eran på 1970- och 1980-talet.

– Mordnatten bildar ramen för en berättelse om samhällsklimatet i Sverige då. Det fanns en annan ideologisk kraft i tiden och en motsättning mellan vänster och höger som vi knappast har sett sedan dess, säger regissören och journalisten Göran Ellung.

Högern var på offensiven samtidigt som LO och socialdemokraterna jobbade för att införa löntagarfonder.

– Motståndet mot Olof Palme var väldigt starkt, med rena hatkampanjer. Palmehatet var betydligt intensivare och mer oförblommerat än jag mindes det, säger Göran Ellung.

Kaos efter mordet

I filmen framkommer det att Olof Palme och flera i hans närhet var oroliga över hans säkerhet, ändå valde paret Palme att gå på bio utan livvakter. En anledning kan vara statsministerns kyliga relation till Säpo, en organisation där motståndet mot honom hade starkt fäste på sina håll. En av alla teorier som lagts fram sedan mordet 1986 pekar på att personer inom Säpo låg bakom attentatet.

Men filmen går inte in på skuldfrågan. Vem som gjorde det är en fråga som är nästintill passé idag även om det skulle betyda mycket att få svar på frågorna vem och varför för att få ett avslut och kunna gå vidare, menar Göran Ellung.

– Andra delen av filmen handlar däremot om hur polisen och medierna hanterade sitt uppdrag och hur den politiska ledningen drabbades, säger Göran Ellung som var nyhetsredaktör på Aktuellt 1986 och kallades in bara en timme efter mordet.

– Jag åkte förbi Sveavägen och såg den märkliga mordplatsen med få poliser, en liten avspärrning och väldigt lite aktivitet på platsen, säger Göran Ellung.

”Innebar ett större avstånd”

Reportrar skickades ut, men Aktuellt fick inte börja sända förrän klockan 08.00 på morgonen.

– Vi skulle kraftsamla till morgonsändningen när fler tittade, vilket kändes märkligt. Rapport började sända 04.00, men många hade redan hört nyheten som spreds snabbt via utländska medier, säger Göran Ellung.

Sedan mordet har Sverige och världen förändrats dramatiskt.

– Samhällsförändringen fanns i tiden, men mordet innebar ett större avstånd mellan medborgarna och makthavarna. Ändå kunde attentatet mot en oskyddad Anna Lindh ske 17 år senare, vilket är rätt förbluffande. Men den mest spännande frågan filmen väcker är om en politiker som Olof Palme, med hans engagemang och starka ställningstaganden, skulle vara möjlig i den värld vi lever i idag, säger Göran Ellung.

Läs vidare på nästa sida: Palme – sista timmarna