När klubbkulturen dansade in i sverige

Dansmusik i form av soul, ­reggae, house, acid jazz och funk letade sig under 1980-talet in i den svenska begynnande klubbkulturen och fick fäste. Pionjärer tog med sig skivor och dansmoves, läste brittiska musik­tidningar och fick nya idéer om hur man anordnar fester. ­Alternativa musikstilar – som inte alltid funkade på de etablerade, större uteställena i rocklandet ­Sverige – fick husera i lagerlokaler eller på kulturföreningar, i en squashhall, ett solarium, eller en övergiven bilfabrik i Nacka. Anna Öström och Anna Gavanas har båda dj:at och anordnat klubbar sedan 1990-talet men också skrivit böcker och forskningsartiklar om dans­musik. I sin nya bok har de utgått från klubbpersonernas egna berättelser.

– Det var jättesvårt att ta reda på vilka de är, de flesta är rätt okända. Det är många som osynliggörs när man till exempel bara skriver om dj:s. De som inte lyckats, eller inte velat, bli kända är minst lika viktiga. Det är ett kollektivt arbete att hitta lokal, dekorera den, boka bussar till festerna, stå i kassan, eller att se till att det finns någon kulturförening i botten, säger Anna Gavanas.