Magin går förlorad i Ghiblis nya häxfilm

Goro Miyazaki kan inte ha det lätt. Som son till mästeranimatören Hayao Miyazaki har det blivit hans lott att föra den hyllade Studio Ghibli-facklan vidare. Hans två tidigare filmer, ”Legender från Övärlden” (2006) och ”Uppe på vallmokullen” (2011), var en bra bit ifrån studions storverk, men bjöd ändå på vackra scenerier och hyfsat engagerande karaktärsporträtt. Och nu, efter viss pandemifördröjning, är det alltså dags för hans nästa försök att fylla skorna.

Aya blir som bebis lämnad på trappen till ett barnhem i 1990-talets England. Där växer hon upp, ovetandes om att hennes mamma är både häxa och före detta sångare i ett populärt rockband. Aya trivs bra på barnhemmet och gör allt hon kan för att inte bli vald när adopterande familjer kommer på besök. Taktiken fungerar fint ända tills ett mycket bistert par kommer förbi och tar med henne hem till sig. Det visar sig att det nya hemmet är fullt av magi och hennes adoptivföräldrar är häxa respektive demon, med stort behov av oavlönad arbetskraft.