Kultur & Nöje.

2016-03-18 08:41
Inte för alla. Bild: Maja Suslin/TT
Inte för alla.

"Kulturpolitiken förstärker klassorättvisor"

Nästan hälften av statens kulturpengar går till Stockholmsregionen. Samtidigt är skillnaden i kulturutbud stort beroende på var du bor – liksom i hur människor använder kulturen.

– Systemet befäster en orättvisa mellan centrum och periferin, säger konstnären Henrik Teleman.

Oavsett var vi i landet vi bor ser vi på ungefär lika mycket film, vi spelar dator lika ofta, och vi sjunger eller spelar musik i ungefär samma utsträckning. Men när det kommer till andra kulturvanor är skillnaderna uppenbara. I större städer är det till exempel betydligt vanligare att man går på konstutställning eller på opera. Orsaken är framförallt att utbudet av den typen av kultur är större i storstäder.

– Det finns en skev bild av att man på landsbygden inte konsumerar så mycket kultur, men det stämmer inte. Däremot ser kulturen som konsumeras annorlunda ut. Vi besöker inte de stora kulturinstitutionerna eftersom de inte finns här, istället handlar det till stor del om kultur som drivs av ideella krafter, säger Terese Bengard, verksamhetschef i Hela Sverige ska leva.

Många av de kulturinstitutioner hon syftar på finns framförallt i Stockholm. Och det är också hit stora delar av statens kulturpengar går. Enligt en rapport från Kulturrådet gick 45 procent av de statliga kulturutgifterna till region Stockholm år 2013 och 2014. Näst störst andel fick Västra Götaland med tolv procent.

– Det låter ofta som att kulturstödet fördelas jämt, och det poängteras att det är viktigt att hela landet får tillgång till kultur, men börjar man läsa siffrorna ser man ju att det inte stämmer, säger Terese Bengard.

Kungliga operan får mest

De enskilda institutioner som får allra mest pengar är Kungliga Operan som de senaste åren har fått statligt bidrag på runt 440 miljoner kronor per år. Det är mer än hela stödet till Svenska filminstitutet. Även de centrala museerna får stor del av kakan. Många av dem finns i just Stockholm. I år får de ytterligare ett tillskott på 80 miljoner kronor för att kunna ha fri entré.

– Även de museer som inte är statliga borde ha fått ett bidrag för att kunna sänka sina inträden. Nu blir det en konkurrensnackdel. I nästan varenda liten ort finns ett museum av något slag, som drivs av eldsjälar, men det blir som att säga att de museerna inte är lika viktiga, säger Terese Bengard.

Även Henrik Teleman, Smålandsbaserad konstnär, producent och tidigare chef för Virserums konsthall, tycker att fördelningen av statens kulturpengar är orättvis.

– Systemet befäster en orättvisa mellan centrum och periferin, oavsett om du ser på det geografiskt eller klassmässigt. Resurserna borde omfördelas, säger han.

Henrik Teleman menar att för stor del av kulturpengarna går till kultur som bara en liten del av samhället konsumerar, som storstadsbor – men också högutbildade. Moderna museet i Stockholm som får bland de största bidragen besöks till exempel till 80 procent av högutbildade, och att gå på opera eller en klassisk konsert är tre gånger så vanligt bland dem med eftergymnasial utbildning som bland dem med lägre utbildning.

– Kulturpolitiken förstärker klassorättvisorna. Mycket har det nog att göra med att de som bestämmer vad som är värt att satsa på utgår från sig själva. Och det tas för givet att Stockholm ska vara centrum för kulturen, säger Henrik Teleman.

Att det offentliga stödet till kulturen fördelas jämnare över landet menar han är viktigt.

– Det behövs för att man ska få ta del av andra berättelser om vad det är att vara människa än vad den kommersiella kulturen sprider. Har vi inte ett spännande kulturliv som är tillgängligt för alla har kapitalismen redan vunnit på walkover och demokratin har ingen chans.

Kulturvanor

Drygt 55 procent av dem med eftergymnasial utbildning går på konstutställning minst en gång per år, mot 30 procent av dem med högst gymnasieutbildning.

När det gäller teater är motsvarande siffror 53 procent mot 33.

För klassisk konsert/opera gäller 27 procent mot 9 procent.

Så fördelas statens kulturpengar 2016

Regional kulturverksamhet: 1,3 miljarder.

Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen: 1,0 miljard.

Totalt läggs 7,25 miljarder på kultur – då ingår också film och medier.