För den som aldrig har hört namnet Julia Skott – hur sammanfattar du dig själv i tre meningar?
– Lagom tjock och genomklok. Pendlar halvkontrollerat mellan genialisk och pajig. Kroniskt oförmögen att nischa mig.
Du verkar vara en supernörd – inom flera olika områden. Bland annat är du närmast osunt intresserad av stickning. Kommer du att tvinga på våra läsare denna fäbless?
– Jag kan komma att skriva om handarbete, men det kommer nog bli en hel del mer eller mindre irriterade reflektioner om samhälle, strukturer, och många sorters kultur. Sen kan det ta sig många olika uttryck – ibland handlar det om saker som händer på internet, eller varför någon väljer att använda vissa ord eller glömmer bort hur grammatik funkar, eller enormt griniga utläggningar om FOLK och varför de står I VÄGEN när jag behöver GÖRA EN VIKTIG GREJ. Och så kanske lite om stickning, som sagt. Eller keramik. Eller trädgårdsarbete som enormt djupsinnig metafor för livet. Jag är nämligen en tant.
Är du en sån där krönikör som folk blir upprörda på?
– Jag tror att jag tyvärr tenderar att skriva förnumstiga saker som folk nickar med i, men jag har ibland gjort folk jätteirriterade genom att skriva om till exempel foliehattar, dryga karlar och skatteregler för bloggare.