”Hallå, härnere bor jag”.

Komikern Jonatan Unge står i dörröppningen och flinar med snusprilla, luvtröja och plåstrat ögonbryn.

Vi har stått ett tag utanför den stora gula tvåvåningsvillan på Djurgården där hans mamma, journalisten Cecilia Hagen, bor och har ringt på flera gånger utan att någon öppnat. Det visar sig att Cecilia Hagen ligger i badet och att Jonatan Unge för några månader sedan har flyttat från sin mamma ner till en egen, betydligt mindre lägenhet i ett av gårdshusen.

– När jag berättade det för min treåriga son Putte och visade honom var vi skulle bo tittade han sig besviket omkring och sa ”nu går jag upp till farmor igen”. Han kunde inte förstå varför han skulle behöva byta en 7:a med badkar och trädgård mot den här 2:an på drygt 50 kvadratmeter.

Jonatan Unge har sagt att han är trött på att kallas fuckup, men erkänner direkt att han hade glömt att vi skulle göra intervjun. ”Annars hade jag tagit på mig något snyggare och haft mer tid", säger han och sätter igång kaffebryggaren i det lilla köket där tomma hämtmat-påsar samsas med bullar och en skål med lite chips.

Plåstret får Jonatan Unge att se hårdare ut än vad han är. Själv anser han att han mest ser ut som en loser som ramlat på fyllan.

– Det var precis det som hände, jag var full och åkte elsparkcykel klockan två på natten i Gamla stan, det var så jävla halt. Tyvärr orkade jag inte ta mig till akuten då, och nästa dag var jag tvungen att ta tåget till Malmö. Så det har fått läka av sig själv, det ser faktiskt helt okej ut under plåstret.

”Drömt om en kärnfamilj”

Det är så Jonatan Unges liv numera ser nu som pappa med ett barn i Malmö och ett i Stockholm. Varje måndag morgon sätter han sig på tåget för att åka upp eller ner. Det var i somras när han separerade från sin sons mamma Alicia Hansen och hon flyttade tillbaka till Stockholm som livet med veckopendling och dubbla boenden började. 

– Jag har nog drömt om en kärnfamilj, och därför upplevde jag min första separation som ett stort misslyckande. Jag trodde att jag och min dotter Dalias mamma Sissela skulle vara ihop resten av livet. Men nu när jag och Puttes mamma separerade var jag mer luttrad och insåg att det var det bästa. 

– Det stora misslyckandet är väl att mina barn har splittrats eftersom de numera bor i olika städer, de har mist sin dagliga kontakt och jag kan sörja att de inte får växa upp tillsammans.

Att separera med barn är också temat i humorserien ”Populära problem” som Jonatan har gjort tillsammans med sitt ex Sissela Benn. De spelar paret Liv och Ingmar som börjar i parterapi med olika intentioner; han vill rädda relationen, hon vill avsluta den. Allt kompliceras av att de också har ett gemensamt barn, dottern Linn. Hur mycket som är självbiografiskt i serien är de båda oense om,  enligt Jonatan är det cirka 50 procent.

Men när jag frågar om den roliga karaktären Ingrid (Ingmars nya tjej) som samlar på gosedjur, vill leka kurragömma, kräver att Ingmar prioriterar henne framför hans dotter, och ofta sitter mitt på golvet omringad av skräp, så erkänner Jonatan utan omsvep:

– Hon är inspirerad av mitt ex Nanna Johansson!

Det kanske inte är en rakt av smickrande bild, vet Nanna om att det är hon?

– Jag vet inte om jag har sagt det till henne, men jag tycker att det borde vara smickrande. Allt det knäppa som jag kunde irritera mig på hos Nanna var hon ändå helt medveten om. När vi blev ihop sa hon ”jag är såhär, bara så att du vet, det kanske kan vara jobbigt men jag kommer inte ändra mig”. Hon var ju bara ärlig och hade mycket större självinsikt än jag hade när vi var tillsammans, säger han och häller upp mer kaffe som han varvar med Cola Zero, ostmacka och snus.

När kvinnor som har sina barn på halvtid pratar om hur de saknar dem på sina barnfria veckor så märker man att de verkligen lider. Det gör inte jag.

Jonatan Unge och Nanna Johansson var ihop i ungefär fyra år tills hon lämnade honom för en annan komiker och rappare i samma bekantskapskrets i Malmö, Anton ”Mister Cool” Magnusson. Trots att Jonatan Unge har varit öppen med hur jobbigt han tyckte det var att bli dumpad intygar han att det i dag inte finns några ”hard feelings”.

Rädd för att bli pappa

I ”Populära problem” framställs Jonatan Unges karaktär Ingmar som ganska förvirrad, oansvarig och inkapabel – både som pojkvän, ex-partner och pappa. Själv tycker han att han har mognat avsevärt sedan han fick sitt första barn för 14 år sedan.

– Först fick jag panik när jag insåg att jag skulle bli pappa, jag tror det var ansvaret som skrämde mig. Jag var också jätteorolig för att jag inte skulle älska min dotter, att det skulle ta ett år att knyta an som det gjorde för en bekant jag pratade med. Men jag kände direkt när hon kom ut att jag älskade henne, vilket var en jättelättnad.

I dag har Jonatan Unge båda sina barn på halvtid, men läser högt för sin dotter på kvällarna även när hon är hos sin mamma.

– Dalia ringer upp mig på Facetime när hon har lagt sig och så läser jag för henne. Jag älskar självklart mina barn jättemycket, men saknar dem inte direkt när de är hos sina mammor, säger han.

– Jag vill inte framstå som biologistisk, men jag tror att det är könsrelaterat. När kvinnor som har sina barn på halvtid pratar om hur de saknar dem på sina barnfria veckor så märker man att de verkligen lider. Det gör inte jag.

”Den elaka styvmodern finns på riktigt”

Jonatan Unge är själv uppvuxen med skilda föräldrar, Cecilia Hagen och Ingmar Unge separerade när han var sex år. Först bodde han och systern Josefin lika mycket hos föräldrarna, men när pappan träffade en ny kvinna blev det allt mindre tid hos honom.

– Från varannan vecka blev det var tredje, sen kanske varannan helg, och när de sedan fick min lillebror Olle så slutade vi helt att bo där. 

Det låter sorgligt.

– Ja, och jag menar att den elaka styvmodern inte är påhittad arketyp som är gjord för att vi ska hata kvinnor. Hon finns på riktigt! Man kan se det som att män är från Sverige och kvinnor är från Nazi-Tyskland, eftersom frånskilda pappor med nya flickvänner är sådana fruktansvärda medlöpare. 

Att pappor kastar sina barn från tidigare förhållanden under bussen för att tillfredsställa sina nya partners, menar du?

– Precis så! Jag har tyvärr också känt mig rätt mycket som en sån pappa, jag kanske borde ha stått upp för mina barn lite mer. Sissela har något exempel på det när jag hade varit borta på turné i tre veckor och sen ringde och sa typ ”du, nu måste jag åka bort den här veckan också till Gran Canaria med min tjej, för annars blir hon sur”. Jag är väldigt känslig för att bli kritiserad för att vara en sån pappa eftersom jag vet att jag har det i mig.

På frågan vilka som är hans svagheter respektive styrkor som pappa svarar han först efter att ha suttit tyst en stund. Sedan börjar han skratta. Han minns en sketch med den afroamerikanska komikern Chris Rock som handlar om att vissa föräldrar slår sig för bröstet för att de utför simpla föräldrauppgifter för sina barn. 

– Ibland kommer jag på mig själv att skryta om vilken bra pappa jag är när jag bara har gjort en minimal ansträngning, typ som att ge mina barn mat, haha!

När Jonatan Unge har skrattat klart säger han att han försöker ge sina barn så mycket kärlek han kan, att han leker mycket och ofta läser för dem.

– Men jag har varit dålig på att introducera kultur för min dotter på ett sätt som mina föräldrar var mycket bättre på. De satte mig framför en film eller en bok, eller drog med mig till Operan, och det har jag varit dålig på – för jag har varit lat.

En annan svaghet, säger han, är att han har lagt ner alldeles för mycket tid på att jobba.

– Min dotter gjorde en intervention med mig för några år sedan där hon sa ”du sätter jobbet framför allt”.

Hur kändes det för dig?

– Det gjorde jätteont såklart! Men sen på slutet av interventionen så kändes det som att hon blev lite väl förälskad i atmosfären som hade skapats mellan oss, att hon hade makten liksom. Så hon började säga saker som att ”du valde pengarna framför kärleken” och ”du väljer att umgås med dina vänner framför mig”. Men då sa jag ”alltså när träffade jag ens mina vänner sist, det gör jag ju aldrig.” Då fick hon erkänna att hon gått lite för långt.

Fått beröm av socialen

Jonatan Unge har också blivit anmäld till socialtjänsten två gånger av privatpersoner som tycker att hans grova skämt gör honom olämplig som förälder. Något han själv verkar ta avsevärt lätt på.

– Alltså jag tyckte inte att jag hade gjort så mycket fel och jag är inte orolig för mina barn. Under all min kontakt med socialtjänsten så har de bara sagt ”vad tryggt barnet verkar vara, vad härligt hon verkar må”, och jag har fått beröm som förälder.

– När jag känner mig som en dålig pappa brukar jag prata med min storebror som är psykolog, han har till exempel frågat mig vad jag gör om mitt barn gråter. ”Jag tar upp det såklart”, svarar jag och då säger han att jag inte behöver oroa mig. De föräldrar som han jobbar med tar inte ens upp sina barn, de vet inte hur man ska göra och då är det verkligen allvarligt. Så därför säger jag att om man inte har jättestora problem som förälder så tycker man bara att socialtjänsten är toppen.

Jag är nog mer fåfäng än jag vill erkänna.

 Blev uppraggad av Little Jinder

Att Jonatan Unge nyligen blivit ihop med artisten Josefine ”Little Jinder” är också något som oroat folk i hans närhet. ”Är hon inte väldigt kaxig och festar jättemycket?” fick Jonatan höra när han senast var på familjerådgivningen.

– Mitt första möte med Josefine var i morgonpodden ”Alla mina kamrater” dit hon och min kompis Branne Pavlovic hade kommit direkt efter att ha festat hela natten tillsammans. Vi var jättemånga manliga komiker i studion men hon dominerade oss alla, ingen annan fick en syl i vädret. Jag kommer ihåg att jag tyckte att hon var så himla rolig och rapp!

– Men det var flera år sen och nu tycker jag mest att hon är en väldigt kapabel och uppstyrd person. Vi hinner inte ses så ofta eftersom jag aldrig är barnfri, men ingen av oss har ett 8 till 5-jobb så vi kan ibland träffas på dagtid eller på kvällarna när Putte har somnat.

Det var Little Jinder som tog första steget och raggade upp Jonatan Unge på ett lite udda sätt i slutet av förra sommaren.

 – Hon sa att hon skulle göra en intervju med mig inför en text hon skulle skriva, den skulle handla om att vara över 40, ny-dumpad och hur patetiskt det är. Men det var en väldigt konstig intervju för det var mest Josefine som snackade. Då och då så tog hon en paus och sa till mig ”Gud varför bidrar du inte med någonting? Vad tråkig du är”, och sen fortsatte hon snacka.

Och nu är Josefine krönikör på Expressen, den tidning som din mamma Cecilia Hagen har skrivit krönikor i de senaste 50 åren. Är den oidipala cirkeln sluten?

– Ja, precis! Jag har inte ens tänkt på det, men det är ju superoidipalt! Men jag förstår inte riktigt vad problemet är med att ha en oidipal relation till sin mamma, om jag ska vara helt ärlig.  Det oidipala har fått ta jättemycket skit genom historien, men kvinnor kan säga ”jag ser mycket av min pappa i min pojkvän” utan att man börja hulka och äcklas av det.

Jonatan trycker in den sista biten av ostmackan som han sköljer ner med bryggkaffet som hunnit bli kallt. Egentligen kör han periodisk fasta, men har en tillfällig svacka. I samband med sin senaste separation började han även träna varje morgon, mest för att slippa tänka på det som gjorde ont och för att få en rutin. 

– Jag är nog mer fåfäng än jag vill erkänna. Jag glömmer bort mitt utseende under långa perioder om jag inte tittar mig själv i spegeln, men när jag väl gör det eller ser en på bild på mig själv kan jag verkligen känna ”fy fan vad fruktansvärt det ser ut”.

Det är framförallt sin skallighet han syftar på. Att tappa håret har varit jobbigt, och det började redan när Jonatan Unge var knappt 30 år. 

– Jag började se små tecken och bestämde mig för att skaffa den frisyr jag alltid drömt om, page, innan det var försent. När det började bli alltför glest så gick jag tillbaka till frisyren som jag nästan alltid haft: snaggat. Men tyvärr insåg jag då att det är en jävla skillnad på att vara snaggad och skallig, säger han.

– För någon dag sedan så upptäckte jag att min hårlinje nu börjar mitt på huvudet och då är det ju helt kört, det ser ju för jävligt ut! Om jag i tidig ålder hade tänkt ”kom igen nu, börja ta piller eller gör en hårtransplantation” hade jag kanske kunnat stoppa det, men nu är det försent!

Apropå att maxa sitt utseende, har du följt Amanda Romare-debatten om tjejer som vill ”förbättra” sina pojkvänner?

– Ja, och jag svänger i mina åsikter med varje artikel jag läser. På ett sätt vill jag säga att tjejerna är elaka mot killarna, men jag tror faktiskt inte att det är sant. Jag tror att man tjänar på att göra sig fin inför sin partner och det verkar vara något som tjejer har mer självklart i sig, fast ni kallar det för kroppshets. 

– Det är ju såklart helt sjukt att Amanda tvingade sin kille att ta Ozempic, men sen när min kompis Simon Svensson berättade att hennes pojkvän i boken bara sitter och spelar dataspel och kollar på egengjord AI-porr hela dagarna så kände jag att det kanske inte var så fel. Vad ska man göra med en sån person liksom?

Har du försökt förändra dina tjejer? 

– Nej, det har jag verkligen inte gjort. Alla mina flickvänner har varit snyggare än jag och jag har aldrig sagt något om deras utseende. Sedan är det ju så att killar generellt sett är mycket fulare än tjejer också, så är det bara.

Betyder det att kvinnor har högre krav?

– Jag vet inte, men jag tror bara att kvinnor tycker att män är fulare i allmänhet. Därför måste det också vara så jävla konstigt för många kvinnor att bli dumpad av en kille, för att hur kan någon som är så mycket fulare göra så, vad fick han luft ifrån liksom? Att ni tänker ”det är helt bisarrt att det där trollet dumpar mig eller inte ha gett mig en gåva eller inte hjälper till med disken när han får vara ihop med mig”.

Vi måste avsluta intervjun. Jonatan Unge ska hinna skriva två poddprator som han ska spela in samma eftermiddag innan han ska ta sig från Djurgården till Södermalm för att hämta Putte på förskolan. Trots att det går en direktbåt mellan stadsdelarna blir det ofta taxi.

– Jag köpte en elcykel som vi körde med i höstas, men nu är det för mycket snö. Och båten hinner vi inte alltid ta oss till. Men visst, det blir dyrt med taxi. Trehundra kronor enkelresa, säger han och följer oss ut på gården. 

Fotografen tar några sista bilder på honom i dörröppningen. Det plingar till i Jonatan Unges telefon, ett sms.

– Det är mamma som skriver att ni inte får fota hennes hus. Jag fattar inte varför hon är så paranoid.