En rad opinionsmätningar visar dock att det stora flertalet väljare är för vinstbegränsningar eller förbud, oavsett politisk färg. Ändå blir det inget med DDR-socialismen. Regeringens förslag har en majoritet emot sig när det läggs fram i riksdagen idag.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Den majoriteten har det lite jobbigt. De har sina egna väljare som tycker annorlunda. Hur länge kan man försöka lura i människor att om detta går igenom så skulle allt läggas ned? Man säger att det här kommer att gå under och man gör det med falska argument, säger Ilmar Reepalu till Dagens ETC.
Tvekade inte utreda
Han fick frågan om att utreda vinstbegränsning på våren 2015 och tvekade inte att tacka ja trots att han redan hade flera politiska uppdrag och är en bra bit över den ålder då de flesta går i pension. Utredningen landade på regeringens bord maj 2017. Det föreslagna vinsttaket på sju procent av operativt kapital var ett av många alternativ Reepalu övervägde under utredningens gång.
– Man kan säga att enklaste lösningen hade varit att göra det som ungefär hälften av befolkningen vill – det vill säga totalt vinstförbud, att förbjuda aktiebolag och kräva att de ska drivas som ideella stiftelser utan vinst.
Varför gjorde du inte det då?
– Enligt juristerna hade vi hamnat i en lång diskussion med EU-domstolen. Där hade de som driver aktiebolagen sagt att de behöver tio till tolv år för att ställa om verksamheten och sagt att allt som är kortare än det kommer innebära att vi kräver ersättning för förlorat kapital. Då hade man fortsatt i tio år till med en verksamhet som fungerar dåligt.
Reepalus utredning har fått kritik för att vara teknisk och svårförståelig för den som inte är insatt i redovisning och hur aktiebolag fungerar. Själv menar han att motståndarna till vinstbegränsning utnyttjat just detta genom att sprida halvsanningar och ibland rena lögner om hans utredning.
– De rider på att de flesta inte förstår de här delarna, säger han.
Blir det inte jättesvårt att vinna debatten då, om du lägger fram ett förslag som folk inte förstår?
– Nej, jag tycker inte det. Jag har inget emot om debatten vrids över till att man säger: ”då gör vi som resten av världen och förbjuder vinster i skolan helt och hållet.” Jag har inget emot om det så småningom landar i en sådan diskussion.
Tillåtet sedan 1992
Att betala statsbidrag till friskolor är tillåtet sedan 1992 då regeringen Bildt ändrade lagstiftningen. Ett av huvudargumenten var att privat drift skulle vara mer effektiv än offentlig. Ilmar Reepalu menar att lagen aldrig ändrats med de erfarenheter som finns idag och hänvisar till nationalekonomen Laura Hartman. Hon utredde frågan om effektiviteten i privat kontra offentlig sektor 2011, för näringslivsanknutna Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) räkning.
– Laura Hartman gick igenom all internationell och svensk forskning. Den häpnadsväckande delen är att ingen forskning visar att kvaliteten är bättre, men inte heller sämre, i alternativ regi. Ibland är den bättre i offentlig regi, ibland är den bättre i privat regi. Det slog undan argumenten för Svenskt Näringsliv.
Men är du själv idag, år 2018, för ett totalt vinstförbud i skolan?
– Nej. Med det system vi har idag och den juridik vi har, även med hänsyn till EU-juridiken, så skulle det innebära att vi får ytterligare ett stort antal förlorade år innan vi kan rätta till det. Därför tycker jag att utredningens förslag är en lösning som är bra nu. Men denna lösning kan i sin förlängning innebära att man kan ta det ett snäpp till, om man vill det.
Inte ett meningslöst arbete
Trots att regeringens förslag om vinsttak kommer att röstas ned idag tycker inte Ilmar Reepalu att de dryga två år han ägnade åt utredningen var bortkastade. Han tror att innehållet i utredningen kommer att användas i den fortsatta debatten om vinster i skolan.
– Alla sanningar som finns i utredningen finns kvar. Forskarvärlden tycker samma sak fortfarande. Detta är den största verksamhet vi skickar skattepengar till, säger Ilmar Reepalu och lägger till:
– Man kan inte komma runt en riksdagsmajoritet som tycker annorlunda än sina väljare. Den frågan kommer att vara något som skaver. Det är inte för inte som Ulf Kristersson, när han tar debatten om de här frågorna i riksdagen, inte säger ”jag är emot utredningen om vinster i välfärden”. Det tar han inte i sin mun. Han säger ”jag är emot Reepalu-utredningen”.
Ilmar Reepalu om…
… hemstaden Malmö år 2040:
– Då är Malmö större än Göteborg. I den svenska delen av Öresundsregionen tror jag att vi kommer ha ett mycket närmare samarbete mellan alltifrån Trelleborg, Malmö och Lund till Landskrona och Helsingborg. Den västra delen av Skåne tror jag hänger samman mycket mer, vi har så mycket gemensamt och kommer vara den svenska tyngdpunkten mot Köpenhamn och Roskilde.
… att gå i pension:
– I framtiden tänker jag göra det men det är ett tag till dess. Jag är så uppe i det jag tycker är viktigt och angeläget. Det är rätt bra ibland att ha det långa perspektivet. Jag upplever det som både nyttigt och lite skrämmande när man för debatter med yngre människor och man har sina referenser men de svarar med att de inte ens var födda då. Det är nyttigt att förstå livet baklänges och det som skett förut.
… blocköverskridande samarbete efter valet 2018:
– Jag har just nu svårt att se att man kan få samsyn på det sättet. Det är fortfarande så att allianspartierna drömmer om en allians, men som det inte finns förutsättningar för. Då är frågan hur en regeringsbildning ser ut. Ska man ha fragmenterad allianskoalition som styr med hjälp av villkorat stöd från SD? Jag tror inte att det är en bra situation. Hellre att ett enda parti tar regeringsmakten och så får man styra med hoppande majoriteter i stora och viktiga frågor.
