I en scen i komediserien ”Lust” försöker reklamaren och trebarnsmamman Nadia onanera med en enorm, svart dildo. Hon har beställt fel sort och redan gjort bort sig på jobbet där den trillade ur asken mitt framför unga, självsäkra kollegan Tilde.
Nu hoppas hon ändå få utlopp för den sexuella frustrationen som väckts i mötet med boxningstränaren Diesel – han som är raka motsatsen till hennes politiskt korrekta make. Men orgasmen uteblir och det hela slutar med att hon skrämmer slag på yngsta sonen, som tror att den vibrerande apparaten är en orm som förirrat sig in i funkisvillan.
Det är en fruktansvärt rolig scen, pinsam och skruvad och full av igenkänning för alla som försökt hitta en stund för sig själva i en kaotisk vardag. Och den är inte det minsta upphetsande. Som publik betraktar vi inte Nadia och hennes upphetsning (eller brist därpå) – vi är henne.
Onani som hushållssyssla
Att skildra kvinnlig onani har länge varit ett tabu även i de mest frigjorda kulturer, i alla fall som något annat än sexiga poser för manliga blickar. Men på senare år har scener med kvinnor som tillfredsställer sig själva använts av film- och tv-skapare med allt större berättarfiness.
2018 fick ”Shape of water” – Guillermo del Toros politiskt laddade 60-talssaga om kärleken mellan en kvinna och en fiskman – fyra Oscarstatyetter (inklusive den för bästa film). Inte ens fem minuter in i filmen får vi se huvudpersonen Eliza onanera i badkaret samtidigt som frukostägget kokar på spisen.
”Onani är något väldigt vardagligt, och för Eliza är det som en hushållssyssla – som att koka ägg eller putsa skor ”, förklarade regissören när vi möttes på en filmfestival inför premiären. ”Jag har märkt att den manliga blicken antingen demoniserar eller idealiserar, och jag ville inte att hon skulle vara någon perfekt Disneyprinsessa.”
Vågen av kvinnlig onani på film och tv hänger också ihop med att kvinnliga kreatörer har fått större möjlighet att själva berätta sina historier. I Lena Dunhams tv-serie ”Girls” får vi – bland annat – se en fullt påklädd Marnie onanera på en toalett efter en sexig kommentar från en svårfångad kille. En annan auteur, Phoebe Waller-Bridge, skapar komiskt guld när hon låter sin rollfigur i ”Fleabag” onanera till filmklipp av Barack Obama.
”Läcker mänsklighet”
I Lisa Langseths drastiska dramakomediserie ”Kärlek & anarki” blir huvudpersonen Sofie (Ida Engvoll) påkommen av en ung kollega när hon runkar till porr på jobbet, en pinsamhetstopp som leder till en livsbejakande lek mellan dem båda. För Engvoll var syftet med onaniscenerna att visa att det finns något under Sofies kontrollerade yta som längtar efter att släppas fritt. ”Det handlar egentligen inte om hennes sexualitet, utan om att hon läcker mänsklighet”, berättade hon när serien släpptes på Netflix 2020.
Och kanske är det detta som intresset för att skildra kvinnlig onani handlar om, snarare än om någon ny sexuell revolution – en längtan efter att bli sedd som människa. Som runkare, i stället för runkobjekt.
