Kultur & Nöje.

2016-12-25 19:00
Emi-Simone Zawall har översatt Brev, essäer och noveller av Bruno Schulz. Bild: Anders Gustavsson
Emi-Simone Zawall har översatt Brev, essäer och noveller av Bruno Schulz.

I skuggan av Kafka

Bruno Schulz har hyllats som en av mellankrigsavantgardets främsta författare och han skrev magisk realism, långt innan genren myntades. Översättaren Emi-Simone Zawall vill att fler ska upptäcka hans skimrande verklighet.

Emi-Simone Zavall är översättaren bakom Brev, essäer och noveller av Bruno Schulz, som i höstas gavs ut av Glänta.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Hur kom du i kontakt med hans författarskap?

– Jag tror att jag stötte på honom som en referens hos någon annan. Jag började med att läsa Kanelbutikerna, en av de två prosasamlingar som hann ges ut innan han dog. Jag tyckte kanske inte så mycket om den från början. Men det var en väldigt speciell prosa, den blommar och är fruktig. Den är väldigt associativ, med massor av metaforer. Sedan läste jag den andra, Sanatoriet i timglaset, och började därefter leta. Fanns det mer? Jag hittade en samling på polska med hans brev och ytterligare några noveller. Jag började översätta breven. Nu, sju år senare, har det blivit en bok med alla hans brev, samt noveller och essäer.

Vad var det som gjorde att du fastnade?

– Jag tror att jag började förstå människan bakom litteraturen, när jag läste breven. Jag började förstå hans sätt att tänka och vad som låg bakom de här väldiga språkrikedomarna.

– Men också hans öde som författare. Han var en väldigt ensam och känslig person, som kanske hade svårt att leva ett vanligt liv. Han utnyttjade sin fantasi och satte fantasin så högt.

Han hyllas på många kultursidor, men är inte så känd för en bredare publik. Är det knepig litteratur?

– Man får acceptera att det inte är realistiska beskrivningar av världen. Det är inte de vanliga beskrivningarna, det är som att hela världen får liv. Naturen och tingen har ett inneboende liv. Hans ideal var barnet, där allt kan bli magiskt och man kan se liv i allt. Han försökte skriva på det sättet också, som ett barn som associerar vidare och vidare.

– Att vara vuxen och möta allt det här besjälade kan ju vara knepigt, man måste låta sig ryckas med och vara en öppen läsare. Låter man sig själv vara det, kan man bli väldigt bländad av både världen man möter i hans prosa, men jag tycker också att man kan få ett nytt sätt att se på sin egen värld.

Han jämförs ofta med Kafka, varför?

– Det känns lite synd, tycker jag. Bruno Schulz kommer i skuggan av Franz Kafka. De var båda centraleuropeiska författare, båda judar, de har vissa besläktade ämnen, annars är det inte så mycket som förenar. De har helt olika teman och språk. Men det är svårt att beskriva Bruno Schulz storhet, då kanske man vill luta sig mot någon som är så etablerad som Franz Kafka.

Varför ska vi läsa Schulz i dag?

– Man ska väl alltid läsa bra litteratur?

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.