För att kunna betala hyran börjar Hanna Widerstedt ta pass på en strippklubb, något hon gjort också i sena tonåren i Sverige. Klubbens hemsida lockar med bilder på glada tjejer i en limousin. Men redan första dagen får Hanna Widerstedt skäll för att hon inte tagit av sig bh:n, och trots långa nätter räcker pengarna inte för att betala mat och hyra.
– Jag fick 30 euro garanterat per pass, det var för en hel natts arbete från nio på kvällen till fem-sex på morgonen, säger Hanna Widerstedt som nu skrivit självbiografiska boken ”Till mina torskar”.
Torskar med fruar och barn
Gränserna på strippklubben flyttas snabbt fram. Privatdanser leder till allt grövre förslag. En dag erbjuder en kund Hanna Widerstedt 500 euro för att få ge henne oralsex i fem minuter. Det är mer än hon tidigare tjänat på flera veckor.
– Det läskiga är att det inte finns något facit för hur en torsk är. Det kan vara vem som helst. Allt från jätteunga snygga playboykillar till gamla snuskgubbar, säger hon.
Hanna Widerstedt jobbar på bordell, säljer sex framför webbkamera och är lyxeskort. Hon känner sig ensam, tom och upplever att hon tappat empatin.
– När jag kom till Berlin var jag en normal tjej, med tiden blev jag mer och mer hård. Respekten för män försvann, för torskarna beter sig som idioter. Många har fru sedan 20 år och barn, men de tänker bara med kuken och tycker att de har rätt till en främmande tjejs kropp för att de betalar, säger hon.
Hade självmordstankar
Många av hennes kollegor dricker stora mängder sprit eller tar droger för att döva känslorna. En av tjejerna dör av en överdos. Själv använder Hanna Widerstedt varken alkohol eller droger. Så småningom börjar hon tackla ångesten med självskadebeteenden som att hetsäta och skära sig på armarna. Hon får också självmordstankar.
– Livet kom ingenstans. Jag ville inte leva längre. Jag kände mig så värdelös och ful och äcklig.
När en pojkvän lämnar Hanna Widerstedt och tar med sig alla hennes pengar är hon på botten.
– Jag visste inte vem jag var. Jag tänkte: Jag skiter i det här och hoppar ner från balkongen. Jag var helt inställd på att dö, säger Hanna Widerstedt.
Då ser hon sitt husdjur Ester, en kanin hon köpt som tröst. Hanna Widerstedt bestämmer sig för att trots allt kämpa vidare.
– Det låter klyschigt, men hon räddade mig där.
”De sjukaste asen”
Boken ”Till mina torskar” berättar om sju år av tvära kast: Hemlöshet, Gucciväskor för trettioettusen i cash, pengabrist igen. När Hanna Widerstedt till slut återvänder till Sverige 2019 är hon ekonomiskt utblottad. Hon skäms över sin historia, och över att det skrivits i pressen att hon varit i prostitution. För att kunna betala hyran fortsätter hon att sälja sex över webbkameran, så kallad ”cam sex”, till svenska män.
En man vill att hon tittar på när han våldtar sin hund, en annan vill att Hanna Widerstedt låtsas vara hans syster som han ska våldta. ”Cam lockar fram de sjukaste asen” konstaterar hon i boken. Varje cell i henne vill spy.
Sedan dess har två år gått och Hanna Widerstedt kommit på fötter. I och med boken lämnar hon nu kapitlet med sexindustrin bakom sig.
– Idag bor jag i Växjö med min pojkvän och två kaniner. Jag har fått diagnosen ADHD och medicinen som för första gången gett mig struktur och inre lugn. Den gamla Hanna hade kaosiga tankar och det var så mycket strul. Det är helt otroligt vilken skillnad det är.
Varför en bok om den traumatiska tiden inom sexhandeln?
– Jag hoppas att min historia kanske kan hjälpa någon. Man känner sig väldigt ensam när man är sexarbetare, men det är man inte, säger hon.
