Kultur & Nöje.

2017-08-13 16:51
  • ”I mitt litterära universum får folk vara som de är och gilla den de gillar utan att det behöver spela någon roll”, säger författaren och bibliotekarien Anna Ahlund.  Bild: Johanna Westin
    ”I mitt litterära universum får folk vara som de är och gilla den de gillar utan att det behöver spela någon roll”, säger författaren och bibliotekarien Anna Ahlund.
  • Författaren Sebastian Lönnlöv är också bibliotekarie och driver bloggen Tekoppens tankar där han bland annat skapar listor med hbtq-böcker.  Bild: Cato Lein/Albert Bonners förlag
    Författaren Sebastian Lönnlöv är också bibliotekarie och driver bloggen Tekoppens tankar där han bland annat skapar listor med hbtq-böcker. 

Hbtq-personer blir allt vanligare i barnböcker

Dagens ETC har pratat med några författare och bibliotekarier om barnlitteratur som bryter normerna. Ett exempel är att berättelserna om hbtq-personer blivit allt fler.

”Det är mycket mer normaliserat i litteraturen nu än för bara några år sedan”, säger bibliotekarien Anna Ahlund.

    

    

– Det är till exempel många böcker där en karaktär, en kompis, en mamma eller någon i omgivningen är gay utan att det kommenteras särskilt. Och det har även kommit flera böcker med transtematik, säger Anna Ahlund, ungdomsboksförfattare och bibliotekarie.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Våren 2016 debuterade hon med ungdomsromanen ”Du, bara” om sextonårige John som blir kär i sin storasysters span Frank. Att kärleken är samkönad kommenteras inte alls och Anna Ahlund beskriver sin litteratur som normskapande snarare än normbrytande.

– Jag tycker det är viktigt att visa och ifrågasätta normer, men när jag försökte skriva normbrytande slog det mig att det är lätt att normen bekräftas i stället. Att låta någon komma ut eller på något sätt bryta mot heteronormen blev som att bekräfta och förstärka just den normen, genom att erkänna den och ändå rätta sig efter den.

I stället struntar hon i normerna som finns i samhället och fokuserar på att berätta en historia.

– Hbtq-personer i litteraturen ska inte alltid behöva vara just bara hbtq-personer. Och då var det väldigt tacksamt att tänka bort alla de här normerna och bara låta John och Frank vara personer som blir kåta och kära.

Icke-binär karaktär

I hennes senaste ungdomsroman ”Saker ingen ser” är en av karaktärerna icke-binär, den första i svensk barn- och ungdomslitteratur.

– Jag vill ha en mångfald i mina böcker. Och i mitt litterära universum finns ingen heteronorm eller någon som ifrågasätter om någon är icke-binär, hetero, bi eller homosexuell. Där får folk vara som de är och gilla den de gillar utan att det behöver spela någon roll.

Varför tycker du att det är viktigt att lyfta hbtq-personer i dina böcker?

– Dels för normalisering, dels för att visa att hbtq-skap, vad det än innebär, inte måste betyda lidande och det måste inte vara på ett speciellt sätt eller innebära en viss process. Det är viktigt att ungdomar får se att det går att gilla olika saker och att det är okej, säger Anna Ahlund.

Listar hbtq-böcker

Sebastian Lönnlöv är bibliotekarie och driver bloggen Tekoppens tankar. Där skapar han listor med hbtq-böcker, bland annat utifrån kategorierna bilderböcker och ungdomsböcker. 2014 kom hans bok ”Hbtq – böcker bortom normen”. Nu arbetar han med en databas på samma tema.

– Jag har märkt att det finns ett stort sug efter de här listorna. Det är mycket trafik på hemsidan och därför känns det viktigt att hålla den uppdaterad, säger han.

Sedan Sebastian Lönnlöv skrev boken har antalet böcker med transpersoner blivit fler.

– Ser man historiskt på hbtq-böcker så har det hänt väldigt mycket över tid. Sedan 2014 har det framför allt kommit mycket mer böcker om trans, speciellt förra året. I de böcker som skildrar samkönad kärlek tycker jag inte att det har skett några radikala skillnader på de här tre åren.

Förutom att det har kommit allt fler hbtq-böcker så har även tematiken ändrats.

– Det har gått från de tragiska böckerna, med historier som det knappt går att skriva om, till komma ut-litteraturen som kom efter 70-talet och ebbade ut först kring 2000-talet. Nu är det väldigt lite som kan klassificeras som komma ut-litteratur. Det är mer karaktärer som råkar vara homosexuella, till exempel. Även när det är stort fokus så är det inte riktigt samma ångestladdning som förut.

– Och det kommer även mycket mer böcker för yngre barn, men där är det mer fokus på att det är föräldrar som är av samma kön till exempel.

Fråga väckte bokidén

En av böckerna med en transperson i huvudrollen som kom ut förra året är ”Brorsan är kung” skriven av författaren och psykologen Jenny Jägerfeld. Den skrev hon när hon fått en fråga och inte kunde hitta en bok att sticka i händerna på barnet som ställde den.

– Jag träffade en liten pojke, som juridiskt sett var flicka, som frågade mig ”Tror du att det går att fullt ut vara pojke innan skolan börjar?”

– När jag inte hittade några berättelser, förutom ångestfyllda och depressiva Youtube-filmer, kände jag att jag ville skriva en hoppfull bok för yngre personer om att vara trans. Det kändes viktigt, säger Jenny Jägerfeld.