Vissa partiledare och medlemmar firade valframgångarna från EU-valet med pompa och ståt, och till och med bad i fontäner, medan andra deppade i grupp. Veronica Palm och hennes partikamrater är varken deppiga i grupp eller fontänfirare, utan lagom nöjda. Men är det en feministpanik Socialdemokraterna tampas med, nu när den rosa våren ser ut att bli även en rosa höst?
De feministiska framgångarna och den mobiliserade högerextremismen är det svenskarna kommer minnas bäst från EU-valet 2009. Ett gott och ett nedslående minne. Sedan Feministiskt initiativ övertagit våren har frågorna om jämställdhet hamnat högre upp på agendan bland allt fler partier. Bland dessa syns Socialdemokraterna.
Vad tycker du om Fi:s framgångar?
– Jag tycker det är fantastiskt roligt att det finns en vänstervåg som orkar lyfta feministiska och klimat- och miljöfrågor. Om man nu ska rösta på ett annat parti är det väldigt bra att man röstar på partier som tar upp frågor som inte lyfter sig själv. Så länge vi lever i ett samhälle som värderar män som kollektiv högre än kvinnor som kollektiv, i ett patriarkat eller vad man nu vill kalla det, så kommer det alltid krävas att man aktivt lyfter jämställdhetsfrågorna och det Fi har gjort är tvingat alla oss andra att också förhålla oss till deras agenda, och det är bra.
Ni känner er inte hotade av det?
– Nej, det tycker jag inte. Däremot kan man bli lite frustrerad, hela det socialdemokratiska välfärdsbygget, vår syn på arbete och schyssta villkor, arbetsmarknadslagar – de är alla skyddslagstiftningar. Lagstiftning på arbetsmarknaden är i första hand till fördel för kvinnor, för de har det svårast på arbetsmarknaden. Då kan man bli lite frustrerad över att det inte syns på samma sätt, det tradiga sossejobbet är inte lika flashigt som rosa stolar på stan.